Båtsmän

De tidiga båtsmännen i Blekinge och i vårat båtsmansregister

av Erland Eliasson

År 1680 fick Karlskrona sina stadsprivilegier och samtidigt hade beslutats att där bygga en ny örlogsbas för Sverige. Det gamla indelningsverket var också under förändring och i början av 1680-talet infördes delvis en ny organisation.

Samtidigt hade ledningen för den nya örlogsbasen förstått att en stor del av manskapet som skulle bemanna örlogsfartygen i Karlskrona måste vara förlagda i dess närhet. Därför beslutades att bygga upp en ny organisation med båtsmän i Blekinge och Södra Möre (i Kalmar län). Befolkningsunderlaget var inte tillräckligt stort i dessa områden för denna nya organisation och inte heller litade man helt på blekingebor som för bara några decennier sedan, varit danskar.

En stor mängd med både befintliga och blivande båtsmän från olika delar av landet flyttades, inte sällan tvångs-förflyttades, till dessa trakter. De kom framförallt ifrån tre olika områden.

1. Finska kuststäder
2. Socknar i Norrland (kustnära)
3. Städer i mellersta och södra Sverige

Bara några ytterst fåtaliga kom ifrån Blekinge och totalt byggdes upp en organisation med dryg 1500 båtsmän i landskapet. Detta antal var tämligen intakt ända fram till mitten av 1870-talet då organisationen med indelta båtsmän började avvecklas. Varje båtsman placerades ut på en gård (rusthåll, rote) eller ibland att flera mindre gårdar tillsammans fick hålla en båtsman. Här skulle båtsmannen få ett eget torp, en mindre bit jord, utsäde, ett litet antal djur mm. Avtal slöts med varje gård/rusthåll om de ekonomiska förutsättningarna.


I den initiala organisationen i Blekinge indelades båtsmännen sockenvis i nio kompanier enligt följande:

Kompanierna var ungefär lika stora (150-180 man) och denna indelning kom att gälla fram till 1697 då en ny organisation infördes med endast tre kompanier. Denna varade fram till 1845 då en tredje och sista organisation infördes.

Den första kända förteckningen (rullan) över båtsmännen i Blekinge och deras rusthåll är från 1685, med undantag för 5:e kompaniet, där uppgifter helt saknas. Förutom namnen på både båtsmännen och rusthållare, framgår där varifrån båtsmannen kommer. Detta behöver inte vara lika med födelseort eller socken framförallt inte för de från Finland vilka ofta är födda inåt landet.

De rusthåll som gällde 1685 kom att förändras en hel del under de närmaste 12 åren. Över 200 båtsmän flyttades till nya rusthåll ofta till ny socken. I de flesta fall behöll båtsmannen sitt båtsmansnamn och detta är också dokumenterat i vårt båtsmansregister. För ett drygt 100 båtsmän är det troligt att rusthållet upphörde helt då båtsmannen och båtsmansnamnet ’’försvann’’. För ytterligare ett hundratal rusthåll tycks en nyetablering skett utan någon flyttning från annat rusthåll. Troligen pågick detta förändringsarbete ända fram till att den nya organisationen trädde i kraft 1697. Därefter har bara ett mindre antal rusthåll förändrats under hela båtsmansperioden.

Förutom 1685 års rulla har bara ett fåtal militära källor hittats som upptar någon form av förteckning över båtsmännen i Blekinge under 1600-talet. Den bästa av dem är en inskrivningsbok för åren 1688 till 1697. Här kan man få reda på den nye båtsmannen namn, ålder, var han är född, antagningstid och vad han gjort innan han antogs som båtsman. Även för den avgående båtsmannen finns en del beskrivet. Uppgifterna är mycket ojämna och många olika personer har skrivit i denna bok vilket gör att handstilar delvis är svåra att tolka. Många uppgifter är medtagna i vårt register, men här finns mer att hämta för den vetgirige.

Det finns också skeppsrullor för 1689 och 1690 samt en mönsterrulla för 1692 som för en del av kompanierna upptar samtliga i tjänst varande båtsmännen. För andra kompanier är det dock sämre med uppgifter. En del kompletterande uppgifter är också tagna från mantalslängder men området domböcker är i stort sett ej genomgånget.

Även för denna första båtsmansorganisation tilldelades varje båtsman ett nummer (kompaninummer) som var unikt inom kompaniet. Då uppgifter om dessa nummer är ytterst sporadiska i våra kända källor, har vi valt att på bästa sätt fördela båtsmännen efter de båtsmansnummer som gällde efter 1697. Detta har också medfört att några tillhörande rusthåll (gårds eller bynamn) blivit felaktiga.

Totalt har vi i vårt register över 3000 båtsmän som verifierat har tjänstgjort före år 1700. Troligen är det betydligt fler då många är verksamma år 1701 (bra mönsterrullor för detta år), men där vi inte vet när de tillträdde sina tjänster. Ett problem med uppgifterna är att många av dessa tidiga båtsmän bara hittats i en enda källa. Namn kan vara felskrivna och ingen verifiering finns då att tillgå. Alla källor som använts är angivna under Militaria för respektive båtsman. I de fall då andra än militära källor har använts, så finns även de dokumenterade för båtsmannen.


Båtsmanskontrakt

I Blekinge skulle varje hemman hålla sig med en båtsman och bonden som ägde hemmanet kallades rusthållare. Gårdarna i Blekinge var ofta små och då gick flera bönder samman för att hålla en båtsman.

Båtsmanskontrakten finns främst från 1800-talet och anger hur mycket båtsmannen fick i kontant lön, hur stor jordlotten skulle vara samt hur mycket ved och spannmål han skulle ha. Kontrakten hittas under respektive båtsmanskompani och för

Anders Gustafssons kontrakt


(Klicka på bilden så blir den större)

Nr 109 Flykt
Wi underteknade ägare af N-o 81 Häggatorp,
Ronneby Soken hafva öfverenskommit med
drängen Anders Gustafsson i Skarup, at han skall
tienna Båtsman för vår Båtsmans Rote Nr 109
af 4-de Companiet såwida han efter anställd
besiktning antagen blifwer. I städia skall
han då erhålla Tre (3) Rd Riksgäld samt för öfrikt
til Beklädnad och öfwrige förmåner efter författ-
ningarna
Häggatorp den 11 januari 1858
Carl P Wrede      Carl Mansson   Lars Hinriksson
rusthållare
med öfvanstående kontrak förklarar iag mig nögd
Anders Gustafsson
båtsman

Nr 109 Flykt i Blekinge Båtsmansregister

  


Generalmönstring

Generalmönstring hölls ca vart femte år (1680-talet till 1900-talets början) och då inventerades hela kompaniet. Det var en riktig ceremoni då båtsmännen och materialets tillstånd undersöktes och allt skrevs ner i utförliga generalmönsterrullor (GMR). Rullorna innehåller soldatnummer, rotens namn, soldatnamn, födelselandskap, ålder, antal tjänsteår, längd, civilt yrke och civilstånd. I en anmärkningskolumn kan man läsa hur soldaten skött sin tjänst, vilka fälttåg han deltagit i, erhållna blessyrer/skador, frånvaro vid mönstringen och beviljat avsked.


Teckning ”Generalmönstring” gjord av Gustaf Cederström (1845-1933) år 1887.


Källa: Blekingsposten 1876-04-21


Båtsmanstorpet

1858 kom det direktiv om hur ett båtsmanstorp i Blekinge skulle se ut. Att hålla en soldat förde med sig kostnader och bekymmer. Rotebönderna var skyldiga att skaffa en ny båtsman om den som innehade ämbetet dog hemmavid eller i krig. De  var också skyldiga att sköta om torpet när båtsmannen inte var hemma. Torpsyneprotokoll finns bla bevarde för åren 1784 och 1785, då samtliga båtsmanstorp i Blekinge blev besiktigade och brister dokumenterade.


Erik Ginas båtsmanstorp i Steneryd, Torhamns socken. Fotot tillhör Erland Eliasson och är taget i början av 1900-talet.

Torpsyn för Kullemåla 121 i Asarum den 28 januari anno 1785


(Klicka på bilden så blir den större)

För torpet i Kullemåla nr 121 i Asarum socken framgår följande:

Rustållarna är fyra till antalet;  Mickell Åkesson, Ola Håkansson, Swen Nilsson och enkan Hanna Olofsdotter. Båtsmannen som bebor torpet har namnet Stille och nummer 71 inom kompaniet. Besiktningen genomfördes den 28 januari 1785 med utlåtandet;  Alla husen gamla och uprutna hwarför de casseras. Rusthållarne lofwade nästkommande sommar upbygga nya istället whartill de redab hade timmer tillhuggit.

Nr 71 Stille i Blekinge Båtsmansregister


Artiklar om båtsmän i Blekinge

Under årens lopp har det publicerats ett antal artiklar som handlar om båtsmän i Blekinge.  Vi har skannat artiklarna från de aktulla numrena och publicerar dem på en egen sida för fördjupning i ämnet. Väl bekomme! Till artikelsidan (här…) OBS! kommer inom kort pga. hemsidesuppdatering


Läs & lyssna

Båtsmansboken

Båtsmansboken är en faktaintroduktion för den som vill studera ämnet båtsmän närmare. Den är framtagen av projektet Rötter och Vingar , ett samarbete mellan Blekinge museum, Marinmuseum i Karlskrona och skolorna i Karlskrona kommun . Du hittar den på Blekinge museums hemsida, där det också står att det är fritt fram att kopiera och använda materialet.

Båtsmansboken 

Båtsmansboken – english version 

Om Blekinges båtsmän i Släktband

Den 14 januari 2008 sändes Släktband i Sveriges Radio P1. Programmet handlade om båtsmän och spelades in på Blekinge museum i Karlskrona. Här får ni höra antikvarie Karin Nilsson på Blekinge museum samt släktforskarna Christian Andersson och Eva Cumner berätta om Blekinges båtsmän.

Avsnittets sida hos Släktband