Båtsmän i Blekinge
|
Blekinge blev svenskt vid freden i Roskilde 1658. Tidigare var Blekinge en dansk provins. 1680 grundades Karlskrona och blev hela den svenska flottans huvudstation. Massor med folk behövdes i den nya staden, i flottan och på varvet. För att det skulle bli enkelt att få tag på arbetskraft och sjömän bestämdes på 1680-talet, under Karl XI:s regering, att Blekinge och Södra Möre i Småland skulle delas in i båtsmanskompanier. Systemet blev annorlunda här mot övriga Sverige eftersom det behövdes så många båtsmän. I Blekinge tjänstgjorde ungefär 1500 samtidiga båtsmän.
|
 |
||||||||||
|
|
Bilden lånad av Marinmuseum i Karlskrona. |
Blekinges båtsmanskompanier efter 1845
| 1:a kompaniet | 2:a kompaniet | 3:e kompaniet | 4:e kompaniet | 5:e kompaniet | 6:e kompaniet | |||||
| Kristianopel Torhamn Jämjö Ramdala |
Sturkö Lösen Augerum Tjurkö Rödeby Nättraby Aspö |
Förkärla Hasslö Listerby Fridlevstad Sillhövda Tving Eringsboda |
Hjortsberga Edestad Ronneby Backaryd Bräkne-Hoby Öljehult |
Åryd Hällaryd Asarum Ringamåla Mörrum Elleholm |
Ysane Gammalstorp Sölvesborg Mjällby Jämshög Kyrkhult |
Båtsmanskontrakt
I Blekinge skulle varje hemman hålla sig med en båtsman och bonden som ägde hemmanet kallades rusthållare. Gårdarna i Blekinge var ofta små och då gick flera bönder samman för att hålla en båtsman.
Båtsmanskontrakten finns främst från 1800-talet och anger hur mycket båtsmannen fick i kontant lön, hur stor jordlotten skulle vara samt hur mycket ved och spannmål han skulle ha. Kontrakten hittas under respektive båtsmanskompani och för
Anders Gustafssons kontrakt
(Klicka på bilden så blir den större)
Nr 109 Flykt
Wi underteknade ägare af N-o 81 Häggatorp,
Ronneby Soken hafva öfverenskommit med
drängen Anders Gustafsson i Skarup, at han skall
tienna Båtsman för vår Båtsmans Rote Nr 109
af 4-de Companiet såwida han efter anställd
besiktning antagen blifwer. I städia skall
han då erhålla Tre (3) Rd Riksgäld samt för öfrikt
til Beklädnad och öfwrige förmåner efter författ-
ningarna
Häggatorp den 11 januari 1858
Carl P Wrede Carl Mansson Lars Hinriksson
rusthållare
med öfvanstående kontrak förklarar iag mig nögd
Anders Gustafsson
båtsman
Nr 109 Flykt i Blekinge Båtsmansregister
Generalmönstring
Generalmönstring hölls ca vart femte år (1680-talet till 1900-talets början) och då inventerades hela kompaniet. Det var en riktig ceremoni då båtsmännen och materialets tillstånd undersöktes och allt skrevs ner i utförliga generalmönsterrullor (GMR). Rullorna innehåller soldatnummer, rotens namn, soldatnamn, födelselandskap, ålder, antal tjänsteår, längd, civilt yrke och civilstånd. I en anmärkningskolumn kan man läsa hur soldaten skött sin tjänst, vilka fälttåg han deltagit i, erhållna blessyrer/skador, frånvaro vid mönstringen och beviljat avsked.
Teckning "Generalmönstring" gjord av Gustaf Cederström (1845-1933) år 1887.
Källa: Blekingsposten 1876-04-21
Båtsmanstorpet
1858 kom det direktiv om hur ett båtsmanstorp i Blekinge skulle se ut. Att hålla en soldat förde med sig kostnader och bekymmer. Rotebönderna var skyldiga att skaffa en ny båtsman om den som innehade ämbetet dog hemmavid eller i krig. De var också skyldiga att sköta om torpet när båtsmannen inte var hemma. Torpsyneprotokoll finns bla bevarde för åren 1784 och 1785, då samtliga båtsmanstorp i Blekinge blev besiktigade och brister dokumenterade. 
Erik Ginas båtsmanstorp i Steneryd, Torhamns socken. Fotot tillhör Erland Eliasson och är taget i början av 1900-talet.
Torpsyn för Kullemåla 121 i Asarum den 28 januari anno 1785
(Klicka på bilden så blir den större)
För torpet i Kullemåla nr 121 i Asarum socken framgår följande:
Rustållarna är fyra till antalet; Mickell Åkesson, Ola Håkansson, Swen Nilsson och enkan Hanna Olofsdotter. Båtsmannen som bebor torpet har namnet Stille och nummer 71 inom kompaniet. Besiktningen genomfördes den 28 januari 1785 med utlåtandet; Alla husen gamla och uprutna hwarför de casseras. Rusthållarne lofwade nästkommande sommar upbygga nya istället whartill de redab hade timmer tillhuggit.
Nr 71 Stille i Blekinge Båtsmansregister
Artiklar om båtsmän i Blekinge
Under årens lopp har det publicerats ett antal artiklar som handlar om båtsmän i Blekinge. Vi har skannat artiklarna från de aktulla numrena och publicerar dem på en egen sida för fördjupning i ämnet. Väl bekomme! Till artikelsidan (här...)
Läs & lyssna
Båtsmansboken
Båtsmansboken är en faktaintroduktion för den som vill studera ämnet båtsmän närmare. Den är framtagen av projektet Rötter och Vingar , ett samarbete mellan Blekinge museum, Marinmuseum i Karlskrona och skolorna i Karlskrona kommun . Du hittar den på Blekinge museums hemsida, där det också står att det är fritt fram att kopiera och använda materialet.
Båtsmansboken (pdf)
Båtsmansboken - english version (pdf)
Om Blekinges båtsmän i Släktband
Den 14 januari 2008 sändes Släktband i Sveriges Radio P1. Programmet handlade om båtsmän och spelades in på Blekinge museum i Karlskrona. Här får ni höra antikvarien Karin Nilsson på Blekinge museum samt släktforskarna Christian Andersson och Eva Cumner berätta om Blekinges båtsmän.
Avsnittets sida hos Släktband
Direkt till Släktband 2008-01-14 (MP3)
Publicerat 2012-01-01
