Produktinformation
Blasius König - borgmästaren
av Kjell Öhman (2009)
En faktabok om Blasius König (1645-1706), en förgrundsfigur i Blekinge.
Boken handlar om Blasius König, en mycket framgångsrik och speciell person under slutet av 1600-talet. Blasius kom från Viborg i Finland till Blekinge under andra hälften av 1660-talet och han började sin bana i grevskapet Sölvesborg. Han utnämndes 1670 till befallningsman i grevskapet Sölvesborg. Fem år senare blev han kronans befallningsman i Blekinge. Under skånska kriget blev han känd som en framgångsrik snapphanejägare. Han deltog vid återerövrandet av Kristianopels och Karlshamns fästningar.
Karl XI och Johan Gyllenstierna uppmärksammade hans insatser och Blasius belönades med ett antal hemman som donation. Blasius utsågs 1678 till borgmästare i Ronneby och två år senare till borgmästare i den nya staden Karlskrona. Han hade svårt att hålla ordning på uppbörden som han ansvarade för. Det uppstod brister och han fick landshövding Siöblad emot sig, som var drivande i processen mot Blasius. Problemet med skulderna förföljde honom under resten av livet. Blasius gifte sig 1675 i Hällaryd med prostens dotter Öllegård Kock. De fick fem barn. Efter Öllegårds död gifte Blasius om sig i början av 1700-talet med Annika Ehrenklo och de fick ett barn. Blasius bodde till en början i Bräkne härad och senare i Karlskrona och i Hulta utanför Ronneby. Han levde vad vi idag skulle kalla ett intressant liv. Blasius dog 1706, i det närmaste helt ruinerad.
Aspö Ryd 1697-1814
av Roger Rydberg, utgiven av Blekinge Släktforskarförening (2000)
Roger började skriva av kyrkoböckerna för Aspö runt 1995 genom att använda sig av Nättraby AI, C, E och F-volymerna, Karlskrona Amiralitets-församling CIb-volymerna och mantalslängderna för Aspö.
Utifrån dessa uppgifter har han gjort en sammanställning av de familjer som bodde på Aspö Ryd Nr 73-75 mellan åren 1697-1814.
Så här skriver dåvarande ordförande på baksidan av skriften:
En av släktforskarens uppgifter, enligt min mening, är att delge sina forskningsresultat för andra till glädje. Det gäller inte bara sin släkt utan ofta sitter många och renskriver utdrag ur kyrkoböcker och andra handlingar. Detta ger speciellt de som inte har så lång erfarenhet en väg in i forskningen. Jag vill påpeka att vilken avskrift det än gäller så kan den inte ersätta originalhandlingen, så för att vara säker på sin sak ska ni alltid gå dit och kontrollera själv. Däremot sparar ofta en avskrift, som denna, åtskilliga timmar av letande på mikrokort eller i orginalböckerna.Du som har anknytning till Aspö Ryd, eller av annan orsak är intresserad av detta område i Blekinge, kommer att få stor glädje av denna skrift. Jag önskar alla en god läsning och låt er förflyttas tillbaka i tiden och njut av vad ni finner.
Rune Kronkvist, Bräkne-Hoby 2000
Backaryds-Öljehults hembygdsbok
utgiven av hembygdsföreningen som årsbok
Årsbok som ges ut av Backaryds och Öljehults socknars hembygdsförening.
Exempel på rubriker i årsboken 2003
Den gamla bron.
Järnvägens bygder.
Gökadal.
Exempel på rubriker i årsboken 2005
Gunnerskulla skolas jubileum
Slagsmålet i Hjorthålan.
Folklig musik och dans.
Exempel på rubriker i årsboken 2006
Skogsstrykare i Backaryd.
Släktgård i Klåvben.
Branden i Ekeby.
Ronneby köping och dess omgifvningar
av Edvard Zacharias Fagerlund (1866) nyutgåva av
Åke Blennow (2005)
Beskrifning om landskapet Blekinge och anteckningar om Ronneby köping och dess omgifningar gavs ut 1866 av Karlskronasonen och hofrättsnotarien Edvard Zacharias Fagerlund (1823-1894).
Dessa två skrifter från 1866 är översatta från latin av Åke Blennow, Ronneby. Edvard Fagerlund skrev flera topografiska verk rörande Blekinge.
Fagerlund var född 1832 i Karlskrona och avled i Gredeby, Nättraby socken 1894. Han vilar på Nättraby kyrkogård.
Möljeryd
av Carina Focklin (1997, 1998)
Möljeryd: en berättelse om Möljeryd med omnejd, om vad som hänt under vårt århundrade i 3 delar.
Exempel på rubriker ur del 1 (1997)
Något om begravningsseder i gamla tider
Åkte till Australien som utbytesstudent
Den äldsta invånaren i Möljeryd under 1900-talet
Hus och stugor i Möljeryd
Exempel på rubriker ur del 2 (1998)
Vägen till Möljeryd
Möljeryds skola
Skolkort från Möljeryds skola
Fortsättning på hus och stugor i Möljeryd
Exempel på rubriker ur del 3 (1998)
När elljuset kom till byn
Den gamla handelsboden
Möljeryds egen ”Döderhultare”
Fortsättning på hus och stugor i Möljeryd
Ronneby Gravställeslängd 1701-1811
av Blekinge Släktforskarförening (2000)
Gravbok (Ronneby OI:1) utgiven som skriftserie nr 9 av Blekinge Släktforskarförening. Volymen är avskriven i sin helhet.
Ronneby Stadsbok 1634-1640
av Bengt Ankarloo (1996)
Ronneby stadsbok (byebog) 1634-1640 är det äldsta sammanhängande domstolsprotokollet från Blekinge. Här får man en samlad bild av rättslivet i en småstad i det danska riket strax före den förödande pesten och den svenska erövringen på 1650-talet.
Ett dråp var det värsta brottet som registrerades i stadsboken under dessa år. De flesta målen var betydligt mindre allvarliga: gräl och slagsmål, tvister om arv och kyrkliga angelägenheter.
Handel och köpenskap blomstrade. Kontakterna var livliga med framförallt Småland och de nordtyska städerna. Några av Ronnebys borgare seglade med egna skutor, men många tyska köpmän uppehöll sig också i staden.
Ronnebys förhållande till sitt blekingska omland belyses också i stadsbokens notiser: här finns marknader, landköp och fulla bönder. Utgiven av förlaget Historiska Media. Bengt Ankarloo är professor i historia vid Lunds universitet.
Födda i Tvings socken, del 7, åren 1769-1789
utgiven av Blekinge Släktforskarförening (2002)
Detta är del 7 i den populära serien med avskrifter av kyrkoböckerna i Tving under 1700-talet.
Asarumsdalen
av Asarums Hembygdsförening som årsbok
Asarumsdalen ges ut varje år i början av december. Första numret utkom 1969. Artiklarna är skrivna av personer som bor eller har bott i Asarums församling. Innehållet är mycket varierande och beskriver bygden och dess natur och de människor som har levat och verkat där under olika tidsperioder.
Giftmörderskan Karin Nilsdotter
och hennes spår i arkiven av Ewa Johansson (2008) 
En berättelse från Bräkne Härad, Blekinge län. När författaren, i sin släktforskning, hittade sin farfars mormors morfars mor Karin Nilsdotter anade hon inte att det fanns tillräckligt med material för att skriva en hel bok. I död- och begravningsboken fanns en notis om att Karin hade förgiftat sin man och detta ledde till vidare efterforskningar i domböcker och andra arkivhandlingar. Boken är en inspirationskälla för dig som också har hittat förfäder som begått brott och som du vill forska vidare om.
Hobybygden 2007
av Bräkne-Hoby Samhälls- och Hembygdsförening
Årsbok som handlar om Bräkne-Hoby en blekingsk socken. Bland innehållet: Barndomsminne från Hoby Bryggeri, Sågverket, Hakarps by och tre mäktiga släkter.
Vilhelm Moberg, Karlshamn och utvandrarna
av Ulf Beijbom (2007)
Innehåller två essäer av Ulf Beijbom och ingår i Vilhelm Moberg-Sällskapets småskrifter.
Elleholm, del 4, Kyrkan, skolan och fattigvården
av Astrid Sjöholm, bearbetad av Blekinge Släktforskarförening (2000)
Del 4 i serien om Elleholm, är hämtad från ett arbete som Astrid Sjöholm (1901-1991) gjorde på 50- och 60-talet och kallade Elleholm - Ett försök till beskrivning. Med tillåtelse från hennes närmsta anhörig har vi bearbetat texten något och kompletterat en del uppgifter.
Listers härad i Blekinge år 1748
Gradualavhandling av Peter Mützell den 15 juni 1748
nyutgåva av Åke Blennow (2005)
Den här gradualavhandlingen (benämning på doktorsavhandling under den tid disputationen avsåg doktorsgraden, dvs. före 1969 års reform av forskarutbildningen, vid vilken doktorsgraden ersattes av doktorsexamen) av Peter Mützell (1720-1765) är översatt från latin av Åke Blennow.
Latin för släktforskare
av Jorge Lintrup (2006)
En hjälpreda för kyrkboksläsare och personer som forskar i gamla dokument. 1.600 uppslagsord som reder ut de flesta latinska begrepp som du som släktforskare kan stöta på i våra kyrkböcker. Notera att det är en latinsk-svensk ordlista. Det är inte meningen att den ska användas för att översätta svenska ord till latin.
Läsebok för släktforskare
av Henrik Anderö & Elisabeth Thorsell (2011)
Att tyda de gamla arkivhandlingarna kan vara problematiskt. Läsebok för släktforskare är skriven speciellt med tanke på nya arkivbesökare och för studiecirklar. Bokens första del är en genomgång av den tyska skrivstilen, som ligger till grund för de varierande handstilar man möter i 1600- och 1700-talens dokument. Andra delen består av en rad autentiska handskrifter med kommentarer. Specialuttryck som man ofta stöter på: tidsord, titlar och yrken, namn, mynt, mått och vikt, förkortningar med mera, är samlade till en nyttig uppslagsdel i slutet av boken.
Min första släktbok
av Ådalens sf & SVAR (1998)
En nybörjarbok i släktforskning för grundskolan där eleven får en kort introduktion i släktforskning samt fyller i faktauppgifter om sig själv och sina släktingar.
Rättshistoria för släktforskare
av Barbro Nordlöf (2009)
Alla släktforskare blir förr eller senare kolossalt allmänbildade. I deras bokhyllor trängs historiska och topografiska verk och de kan tolka både 1600-talssvenska och kyrkobokslatin. Men en vetenskap har blivit försummad i allt detta, nämligen juridiken. Och ändå är det lagbestämmelser som styr både vårt och förfädernas liv - och som står bakom släktforskningsmöjligheterna: 1686 års kyrkolag, som bl.a. innehåller detaljerade bestämmelser om kyrkobokföringen.
För att i någon mån täcka denna kunskapslucka har nedanstående sammanställts om lagbestämmelserna genom tiderna. Det är långt ifrån fullständigt, utan tar upp huvudreglerna och de som är av intresse för en släktforskare.
Släktforskningens mysterium
av Ewa Johanssson (5:e rev. uppl. 2011)
Som nybörjare behöver du hjälp och massor av tips, och då är den här boken ett perfekt hjälpmedel! Boken fungerar lika bra som kursbok och för självstudier. Den kan även användas som uppslagsbok både för nybörjare och för dig som forskat lite längre. Den hjälper dig att hitta nya infallsvinklar i din forskning. Den lämpar sig även bra till dig som hembygds- och folklivsforskar.
Svenska sjukdomsnamn
av Gunnar Lagerkranz (2008)
I dödböckerna noterades dödsorsaken endast undantagsvis före Tabellverkets tillkomst år 1749. Tabellerna bestod av fastställda förteckningar över ett begränsat antal sjukdomar (dödsorsaker) där prästerna hade att notera antalet avlidna, uppdelade i olika grupper efter kön, ålder och årstider.Men i dödböckerna förekommer också hundratals andra svenska sjukdomsnamn.
Utan tillgång till dåtidens medicinska litteratur är många namn dunkla för oss. Och utan kännedom om samtidens tilltro till demoniska makters inflytande, skulle vi inte kunna förstå sjukdomsnamn som "bladstulen", "borttagen", "byting", "gastakyssar", "trollskott" och "älvablåst".
Utvandrare till USA
av Elisabeth Thorsell (2011)
Ett häfte om 24 sidor som innehåller lite emigrationshistoria, något om den amerikanska folkbokföringen, praktiska tips om olika saker man kan prova och litteraturlista med det intressantaste som skrivits om den stora utvandringen. Häftet tar även upp ett urval med innehållsrika webbsidor som kan leda dig vidare i din forskning.
Ansedelsblock
av Blekinge Släktforskarförening
Blocket innehåller 50 st. ansedlar.
Antavla - vikbar
av Genealogiska föreningen
Genealogiska Föreningens vikbara antavla i sju generationer (inkl. probanden) i vit kartong (papp). Antavlan är enkelt utförd med tydliga angivelser för vem som ska fyllas i varje ruta, 6 MF (=morfar), 20 FM FF (=farmors farfar), 99 MF FF MM (=morfars farfars mormor), osv. Kartongens tjockhet gör antavlan oöm och idealisk att använda som kladd, där man fyller i uppgifter med blyerts alltefter och suddar och ändrar när det är nödvändigt. Vikbarheten gör att en relativt stor antavla får plats i en vanlig A4-pärm. Storleken ger släktforskaren en bra översikt över den aktuella släktgrenen.
Släkttavla i färg
av Släktforskarnas Hus, Leksand
En släkttavla i färg för 6 generationer. Måtten är 30x42 cm.
Emigrantforskning
av Ted Rosvall & Anna-Lena Hultman (2009)
Handbok nr 1 utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Två av emigrantforskningens ledande företrädare presenterar nu tillsammans en efterlängtad handbok. Boken tar upp en rad såväl väntade, som oväntade, aspekter och möjligheter i samband med emigrantforskning. Förutom de sedvanliga arkiven berättas också om konsulatshandlingar, mönstringskort och sådant som Facebook.
Författarna Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall är båda välkända inom släktforskarrörelsen och har gedigna kunskaper om ämnet. Full med exempel och rikt illustrerad.
Fader okänd
av Elisabeth Reuterswärd (2011)
Handbok 2 utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Författaren Elisabeth Reuterswärd ger råd och handledning i jakten på fäderna till de utomäktenskapliga barn som alla släktforskare förr eller senare träffar på.
Kartforskning
av Karl-Ingvar Ångström & Björn Johansson (2011)
Handbok 3 utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. En bok om kartforskning som även innehåller en CD-skiva med fördjupningsmaterial.
Släktforskarens ordbok - nyckeln till bouppteckningar
av Barbro Lunsjö (2009)
I denna bok får du förklaringar till gamla ord som inte längre finns i vanliga ordböcker. Det är ord för föremål eller begrepp. Vissa ord har flera betydelser. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt de flesta med ursprung från 1700- och 1800-talen i Sverige och i det svenskspråkiga Finland. Boken har tidigare utgivits med titeln Släktforskarens uppslagsbok 1; 3400 bouppteckningsord.
Barbro Lunsjö har varit anställd på Svenska Akademins ordboksredaktion i Lund. Hon har tidigare givit ut Tjugo handskrifter för släkt- och hembygdsforskare
Blekingegårdar - I Sveriges trädgård sökte jag mina rötter
En släkt- och bygdekrönika av Nils Brönmark (2012)
Hembygdsforskare Nils Brönmark, Skåne, har efter flera års forskning dokumenterat över 60 gårdar i Hoby, Ronneby och Åryds socknar, vilka varit i hans släkt i åtskilliga generationer, fera sedan slutet av 1600-talet. Garnanäsgården, där Nils mor föddes, är fortfarande kvar i släkten sedan mer än 300 år liksom Svalemåla och ett tiotal andra.Flera kapitel berättar om bondebefolkningens liv genom sekler som gått, om skiften, byordningar, stenindustrin, den svåra pesten för 300 år sedan som höll på att utplåna flera familjer i släkten, men också minnen från författarens ungdomsuppleveleser i Blekingebygd. Huvudparten upptar ägarlängder med personuppgifter och foton på gårdarna.
Vallby, en gammal by på Söderslätt
av Nils Brönmark (2001)
Vallby - en bok om en av de gamla hemmabyarna - Byn som legat där i tusenår och vars forntidshistoria kanske är ännu mer dramatisk än vi kan ana. Här berättas om skatter och pålagor, teknisk utveckling, dramatiska händelser, gille och fest. En tillgång för alla släkt- och hembygdsforskare och för alla med intresse för vår bygd - vårt eget fagra Söderslätt.
Hemmesdynge socken, en vandring i tid och rum genom två hemmabyar
av Nils Brönmark (2008)
Boken om Hemmesdynge socken är en skildring av livet i de båda byarna Hemmesdynge och Stora Isie. Den berättar om gårdarna med anor från1600-talet och om människor som bott och verkat i socknen - deras vardag och fest. Boken berättar också om samhällets utveckling, skolor, hälsovård, kultur och företagsamhet. Med sina många personuppgifter är boken en tillgång för hembygds - och släktforskare, men även till glädje för alla med intresse för hembygden.
Arkiveringsguide för släktforskare
av Elinor Elmberg (2009)
Hur arkiverar man sitt släktforskningsmaterial? Alla handlingar, bilder, dokument och annat. I den här guiden får du handfasta tips på hur du på ett strukturerat sätt kan samla materialet och samtidigt ha det lätt åtkomligt.
Båtsmän i socknarna Jämshög och Kyrkhult 1685-1922
av Maj-Britt Sundin (2000)
Boken behandlar de villkor som Blekinges båtsmän levde under i indelningsverket. Samtliga båtsmän, totalt 1.692 st, med familjer redovisas för varje rusthåll i Jämshögs och senare även Kyrkhults socken. Här finns också avskrifter av båtsmanskontrakt, torpsyner och bouppteckningar samt noteringar om bestraffningar såväl i tjänsten som i det civila.
Landsarkivarie Jan Dahlin, LLA: "....Det förtjänstfulla arbete med registrering av båtsmän och beskrivning av det sjömilitära indelningsverket i Jämshögs och Kyrkhults socknar som utförts av Maj-Britt Sundin kommer därför att bli av utomordentligt stort värde för framtida såväl militärhistorisk som person- och lokalhistorisk forskning i Blekinge"
Soldatforska!
av Lars Ericson Wolke (2012)
Handbok nr 4 utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. en handbok om hur du kan finna dina militära förfäder. Här ges tips om forskning efter 1500- och 1600-talens knektar, om 1700- och 1800-talens indelta soldater och båtsmän, om 1800-talets beväringar och om 1900-talets värnpliktiga.
Du får också hjälp med att orientera dig bland myllret av rullor och lönelistor, bland soldatkontrakt och torpsyneprotokoll, men också bland de värnpliktigas stamkort, militära räkenskaper och stridsrapporter.
I den här boken finns också mycket annan information som aldrig tidigare har behandlats i vägledningar för släktforskare, exempelvis om de Finlandsfrivilligas eller FN-soldaternas tjänst utanför landets gränser, eller information om hur man spårar uppgifter om ryttarnas hästar, om soldaternas rustning eller om de värnpliktigas kaserner.
Smedforska!
av Ulf Berggren (2013)
Handbok nr 5 utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Om en smed dyker upp i kyrkböckerna, kan det finnas något dokument bevarat om honom i släkten? Hur går man vidare för att spåra denna flyttbenägna grupp och hur hittar man detaljer om hans arbete? Svaren på dessa och många andra frågor om smeder finns i denna bok.
Här får du tips om valloner och andra tidiga smeder, invandrade eller svenska, om smedernas arbete under olika tider och om hur man i sen tid ibland kan finna de på bild.
