Lördagen den 25 februari 2017 hade Blekinge Släktforskarförening årsmöte i Kallinge Folkets Hus. Efter de sedvanliga årsmötesförhandlingarna hade vi bjudit in Anna-Lena Hultman för att hålla en föreläsning om emigrantforskning.

Hon har tillsammans med Ted Rosvall skrivit handbok nr 1 om Emigrantforskning som getts ut av Sveriges Släktforskarförbund.

Anna-Lena Hultman kommer från Hössna i Västergötland. Hon blev i unga år rekryterad till en grupp, för att hon kunde skriva maskin, som skulle skriva om hembygdsforskning. Där började hennes intresse för emigrationsforskning eftersom det visade sig att Hössna hade den största utvandringen i Sverige i slutet av 1800-talet i förhållande till invånarantalet.

Anna-Lena inledde med att berätta att många gör fel genom att kasta sig över internet och glömmer det svenska perspektivet. Det är just där man ska börja, enligt Anna-Lena, att ”gräva där man står”. Sök hemma först, det kan finnas vykort, brev och andra dokument med värdefull information. Tyvärr händer det att gamla människor gör s.k. ”dödstädning”, vilket betyder att de rensar ut allt gammalt och det är verk-ligen ”rena döden” för yngre släktingars letande.

När man har sökt hemma går man vidare till kyrk-böckerna. Husförhörslängder, utflyttningslängder, utflyttningsbetyg och bouppteckningar är viktiga källor. En annan bra källa att undersöka är domböcker. När ett dödsbo skulle sälja en fastighet så behövdes underskrift av alla dödsbodelägarna. Hade då någon av dem emigrerat och inte stod att finna så fick syskonen ansökan om dödförklaring av sin släkting. Detta kunde ta minst tio år att få ett sådant domslut.

När man har gått igenom alla svenska källor så är det dags att ge sig ut på internet. Anna-Lena börjar alltid själv med Ancestry. För att hitta släkt i USA behöver man ha ett fullabonnemang – det räcker alltså inte med det svenska Ancestry.

Anna-Lena börjar alltid med passagerarlistorna där man kan få reda på vem emigranten reste till.

Emigranten skrev ett utvandrarkontrakt med en agent för hela resan från utresehamnen i Sverige till destinationsorten i Amerika ofta via England. Kontraktet var biljetten och ett vanligt pris var 125 kr. Anna-Lena har försökt att räkna om det priset till dagens värde och man kan räkna med ca 4 000-5 000 kr vilket var mycket pengar.

Därefter går hon vidare till folkräkningarna, census, som man får följa år för år. Den bästa är år 1900 för där finns födelseår och födelsemånad så att man kan se om man har hittat rätt. Annars står det bara ålder. Census 1890 hade varit bra att ha men den har man eldat upp (!) då myndigheterna tyckte att de hade dåligt med plats att lagra dem på. Det är 72 års sekretess på de här handlingarna så det tar ett tag till nästa kommer.

Väl framme i Amerika var det många som blev medlemmar i svenska församlingar. De svenskamerikanska kyrkböckerna samt medlemslängder finns avfotograferade på mikrofilm som förvaras på Emigrantinstitutet i Växjö. Det är ca 2 000 filmer och ett register (SAKA-registret) som inte är tillgängligt utan man måste tyvärr ta sig till Växjö på egen hand och självständigt forska.

När immigranterna varit i Amerika två år kunde de ansöka om att bli amerikanska medborgare. Dessa handlingar kallades Declaration of intention och finns idag arkiverade på domstolarna i USA.

Nästa steg, berättar Anna-Lena, är att leta i tidningarna efter dödsrunor. Minnesota Historical Society har i samarbete med Kungliga biblioteket (KB) foto-graferat av 25 svenskamerikanska dagstidningar som förvaras på KB i Stockholm.

Om du hittar någon släkting i USA och vill kontakta dem så skriv gärna ett mejl eller brev i stället för att ringa. Amerikanarna är generellt skeptiskta till samtal från okända i utlandet vilket ju även vi svenskar brukar vara.

Anna-Lena fortsätter att berätta att hon tillhör SwedGen en förening som består av fyra personer som jobbar med emigrantforskning. De åker årligen på SwedGen Tour till USA där de håller föredrag, hjälper släktforskare samt fotograferar av kyrkböcker i de olika svensk- och norskamerikanska församlingarna.

Den första handboken som kom ut 2009 hos Sveriges Släktforskarförbund handlade om emigrantforskning och är skriven av Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall. Nu håller de på med en ny bok om hur man emigrantforskar på nätet och den kommer i maj månad.

Emigranter i släkten?

I Blekinge Släktforskarförening har vi två personer som har specialiserat sig på att försöka hjälpa till att hitta försvunna emigranter. Vi har tillgång till flera betaldatabaser och andra verktyg för migrationsforskning.

Har du emigranter från Blekinge är vi extra intesserade att lägga till dem i föreningens migrationsregister.

Tveka inte att höra av dig på e-post migrationsregistret@blekingesf.se eller om du har möjlighet kom och besök oss på våra forskningskvällar (se aktuella tider under fliken om oss – migrationsforskning)

Värdar: Katarina Möller och Björn Pettersson.

Eder utsände

Suzanne Wernersson