Lördagen den 20 januari firades Släktforskningens dag runt om i Sverige. Från och med i år var det nytt datum, den tredje lördagen i januari, efter ett stämmobeslut. Årets tema var ”Arkiv” med anledning av att Riksarkivet fyller 400 år. Vår förening var på plats i Karlskrona och i Bräkne-Hoby.
I Karlskrona kom ett 50-tal personer till Blekinge museums arkiv och bibliotek för att få svar på frågor. Ett urval av vår bokhandel fanns uppdukad och sköttes av Suzanne Wernersson. ”Jourhavande” släktforskare m.m. var Björn Pettersson, Ami Kjellander, Sten Ekenberg och Katarina Möller.
Kl. 14 förflyttade vi oss till hörsalen på Blekinge museum och där höll den pensionerade lantmäteriförrättaren Rolf Jansson en intressant föreläsning om historiska kartor.
Rolf inledde med att berätta lite lantmäterihistoria för att förklara skillnaden mellan de olika kartorna.
En vanlig fråga Lantmäteriet får från släktforskare är – Kan jag hitta hus, släktingar och andra uppgifter med hjälp av kartor och handlingar? Svaret är ja!
Det som Rolf menade kan vara intressant för släktforskare är generalstabskartan som lyder Rikets allmänna kartverks arkiv. Det var en militär produkt som började produceras på tidigt 1800-tal. Dom var hemliga och fick inte hamna i fiendehänder och förvarades på Krigsarkivet inlåsta med väldig sekretess. Generalstabskartan (1827–1971) beskriver naturlandskapet inklusive höjdförhållanden, kommunikationer, bebyggelse och översiktlig markanvändning. Skalan är 1:100 000 i Södra verket och i 1:200 000 i Norra verket.
Utsnitt från generalstabskartan.
Här finns en hel del uppgifter som är intressanta då det bl.a. är utsatt BT = båtsmanstorp och ST = soldattorp. Det tog 120 år att göra hela Sverige så undan för undan har man ändrat lite beteckningar. Bl.a. så bytte man enheter så på de första kartorna står det ex. 362 i en sjö och det är inte meter utan fot över havet (ungefär 100 meter över havet).
Som en kuriositet fick vi veta att de kartorna graverades. Det var alltså militära lantmätare som var ute i fält och arbete och därefter graverades informationen på kopparplåt i spegelskrift. Så all text satt man och graverade in baklänges med gravyrnålar. Precis när de första kartorna var färdiga så byggde man järnvägen och då fick man plocka fram tryckplåtarna och skära in järnvägen ovanpå bebyggelsen och det kan se lite lustigt ut.
Tryckplåt, negnr 1984-0012, Västergötlands museum
Bebyggelsen stämmer bra i övrigt. Av rittekniska skäl kanske man var tvungen att sära lite på gårdarna men i stort sett är det väl stämmande. På generalstabskartan står bynamnen utsatta.
I slutet av 1800-talet började man intressera sig för det fastighetsrättsliga ekononomiska läget och då gjorde man något som hette häradsekonomiska kartor (1859-1934). De baserades på laga skifteskartor och beskriver markanvändning, vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser. Det är den första karta som visar byarnas gränser i rött. Dessa kartor gjordes landskapsvis och finns tyvärr inte över Småland och Öland. Men här i Blekinge har vi den.
Intressant på dessa kartor är att torpställena är utsatta.
- Stp = soldattorp
- Jtp = jordtorp
- Bs = backstuga
Man hann aldrig ”beta av” hela Sverige – det tar väldigt lång tid att göra kartor. Skalan är 1:20 000 i den södra delen av landet och 1:50 000 i Norrbotten.
I slutet av 1930-talet införde man en ny teknik som kom från Tyskland där man låg väldigt långt framme. Dom hade börjat med att flygfotografera. Man stoppade in en väldigt stor kamera i ett flygplan som fotograferade rakt ner i backen – en s.k. lodbild. De här flygbilderna kunde man göra skalriktiga. Så Sverige köpte in flygplan med kameror från Tyskland och började fotografera. På detta fotografi kunde man tillföra information. Man ritade in fastighetsgränser, åkermark, vägar och namn. Man började i Bohuslän i slutet av 30-talet och därefter Kalmar län (1939-1945 – under brinnande krig). Fram på 1970-talet (!) var man färdig och då började man om igen. Även denna gång började man i Bohuslän, Kalmar osv. Denna gång hann man inte färdigt för då infördes den digitala tekniken som ersatte papperskartorna.
Förstautgåvan av den ekonomiska kartan är väldigt värdefull ur historisk synpunkt för här kan vi se ett ålderdomligt landskap. En del åkrar är väldigt ”prickiga” och det betyder att de inte är stenröjda.
Det var Kartverket, en egen myndighet, som gjorde detta arbete. De första utgåvorna la man ner mycket arbete på. Personal cyklade eller gick runt i byarna, man samlade in namn – även smånamn. Man red ut gränser, pratade med folk och man ritade in alla ”levande” åkrar som odlades.
Så gick man varvet runt och nästa utgåva kom 1977 (Rolf visade skillnaden på samma område). På detta lilla kartutsnitt var det ca 20-30 åkrar och nu är det plötsligt bara 10 åkrar kvar. Men det är samma grund-information.
I dag är kartan digital. Nu är det inte mer än två/tre åkerbitar kvar och resten är igenplanterad .
”- Detta är en spegling av fastighetsregistret och kartan saknar rättsverkan. Det är viktigt att komma ihåg. Vi fick mycket frågor på Lantmäteriet där man tagit den här kartan och så gick man ut i skogen och sa ”-Här går gränsen för min mark”. Det visade sig att det inte alltid stämde och då är frågan vad är det som gäller? Avverkar man skog efter den här kartan så ska man nog akta sig. Det är förrättningskartorna som har rättskraft – inte de här, berättade Rolf”.
”- Bara strecket på en sådan här karta som man har suttit och ritat in med penna för hand – om det strecket är 1 mm brett och denna karta är ritad på skalan 1:10 000 och man råkade darra till lite på handen på 1 mm så är det 10 meter fel i verkligheten.”
Detta var ett axplock av det intressanta föredrag som Rolf höll.
www.lantmateriet.se/historiskakartor
För att förkovra dig mer finns bl.a. följande titlar att köpa i vår bokhandel:
- Fårad mark – handbok för tolkning av historiska kartor och landskap av Niklas
- CserhalmiSläktforska med KARTOR – handbok nr 3 av Sveriges Släktforskarförbund
- Sveriges Historiska stadskartor av Föreningen DIS
Eder utsände
Katarina Möller