Den glömda utvandringen
Den 13 maj var det öppet hus på Litorina Folkhögskolan i Karlskrona. På förmiddagen hölls ett föredrag om ”den glömda utvandringen” av Lars Hansson från Emigrantinstitutet i Växjö.
Omfattande arbetsutvandring
Arbetsutvandringen mellan 1850-1914, till Danmark och Tyskland var omfattande. Över 110 000 personer emigrerade men personer kom även tillbaka.
| Mellan 1851-1915 | ||||||
| Emigranter | Immigranter | |||||
| Danmark | Tyskland | Danmark | Tyskland | |||
| 87 584 | 29 040 | 47 193 | 21 851 | |||
Kvinnokraft på betfälten
Utvandrare var bl.a. strejkbrytare till Kiel. Från 1870 fram till sekelskiftet expanderade sockerbetsodlandet, så 1874-1875 började rekryteringen av arbetskraft. Det var mest kvinnliga arbetare till det säsongsbetingade arbetet på sockerbetsfälten och de kom främst från Blekinge och Kronoberg och inte Skåne som man skulle kunna tro. Det var låg status och hårda arbetsvillkor. Man kan också se att det var mest okvalificerad arbetskraft som emigrerade och det var kvalificerad arbetskraft som kom in i landet.
15 000 svenskar i Köpenhamn
De som emigrerade hamnade mest i Östra Danmark och i Norra Tyskland. I Köpenhamn fanns det år 1901 15 000 svenskar. Till Bornholm kom det svenskar mest från Blekinge län och Kronobergs län. I Tyskland var det många svenska män som gifte sig med tyskor och integrerades på så sätt i samhället. Tittar man på de som återvände, var det mest kvinnor som kom hem. Städer i Tyskland dit svenskar kom till var: Kiel, Hamburg, Lübeck, Mecklenburg och Schleswig-Holstein.
Yrken
Stenhuggare
Lönen låg men på Bornholm ansågs lönen vara bra. Hårt men fritt arbete.
Sockerbetsplockare
Förhållandevis hög lön men undermåliga bostäder. Hårt men fritt arbete. Det var nästan uteslutande kvinnor som jobbade inom detta yrke.
Tjänstepigor
I storstäderna ville man gärna ha flickor från landet. De ansågs mer fogliga. Boendeförhållandena kunde vara usla men i Köpenhamn kunde de vara riktigt bra.
Tegelbruksarbetare
Drygt 1000 svenskar jobbade inom detta säsongsarbete. Det var blött och smutsigt och det strängaste jobbet man kunde ha. Bostäderna i Danmark luktade av stark rök och man låg på illaluktande halm. Arbetstiden var mellan 05.30 – 19.30 med 2 timmars vila. Under sommaren kunde arbetstiden vara mellan 05.00 – 20.00.
Mjölkningsarbete
Här fick svenskorna jobb eftersom tyskorna ansåg att det var ett tungt arbete. Arbetsdagen var 14 timmar med 1 timmes vila. Boendeförhållandena var att två pigor fick dela säng. Kvinnorna fick även byta kläder eftersom man skrattade, framför allt åt deras sjaletter. Svenskorna sökte sig gärna till lite mindre gårdar men efter en tid, när självförtroendet ökade sökte man arbete på de större gårdarna.
Skräddare
Låga löner och slitsamt arbete. 1882 var 37 % av skräddarna svenskar.
Sömmerskor
Hade mycket dåligt betalt. Många hamnade i prostitution.
Ingenjör
Den kvalificerade arbetskraften som emigrerade hamnade många gånger i Berlin och Hamburg.
Eder utsände
Anette Näslund
