av Erland Eliasson


I mitt arbete med kartläggning och registrering av båtsmän i Blekinge, har jag under de senaste åren med glädje kunnat konstatera att allt fler miltära källor blivit tillgängliga via internet.  Främst hittar man uppgifter hos Riksarkivet/SVAR, men även hos andra leverantörer. De flesta Generalmönsterrullor, Generalmantalsrullor andra mönsterrullor finns publicerade och även annat som t.ex. torpsyneprotokoll för båtsmansstugor.

Tyvärr saknas fortfarande många rullor via internet och för att få tillgång till dessa måste man söka sig till något av de många arkiven. När det gäller uppgifter om båtsmännen och flottan överhuvudtaget, så är krigsarkivet det bästa stället. Detta är en del av Riksarkivet och ligger vid Banérgatan 54 på Gärdet i Stockholm. Där finns en bra forskarsal som är öppen för allmänheten på kontorstid under vardagar.


Exteriörbild av Krigsarkivet som ligger på Gärdet i Stockholm. Foto: Erland Eliasson

Innan man går till arkivet bör man ha förberett sig så bra som möjligt om den eller de båtsmän man önskar studera. Vilket kompani tillhörde han eller i varje fall var han bodde. Vad var hans båtsmansnamn och ungefär under vilken period var han båtsman. Gärna också vilket båtsmansnummer (inom ett kompani). Man måste se upp med namnen. Många båtsmansnamn användes av flera båtsmän i samma kompani vid samma tidpunkt. Om han då också hade ett vanligt förnamn, kan det vara lätt att förväxla personer t.ex. Per Frimodig eller Anders Lustig. Ibland anges också patronymikon i kyrkoböckerna, men inte ofta inte. Numera ger ju också båtsmansregistret via Bsf en god ledtråd.

När man kommer till receptionen för forskarsalen, finns där pärmar och kartotek över tillgängliga volymer. Man kan även få information via nätet. När man hittat de volymer man vill studera, skrivs en beställning på en blankett som lämnas i receptionen.  När det gäller uppgifter om båtsmän i Blekinge så finns mycket som idag inte finns via internet. Exempelvis

• Rekryteringsrullor 1688-1697
• Generalmönsterrulla 1745
• De flesta rullor 1751-1780

Dessutom en mängd andra rullor, som emellertid också är tillgängliga via internet

• Jordebok och Mantalsrulla 1685
• Diverse rullor 1692, 1701 och 1709
• Generalmönsterrullor 1724, 1735 och 1740
• Generalmantalsrulla 1781-1795 samt 1803
• De flesta generalmönsterrullor 1810-1911
• Samt mycket mer

Interiörbild från forskarsalen på Krigsarkivet. Foto: Erland Eliasson.

Man väljer en plats i forskarsalen och dit levereras också de beställda volymerna.  Varje volym ligger i ett pappershölje som är omslutet med ett snöre och en specifik knut. Efter avslutat arbete skall volymerna läggas tillbaks i pappershöljet och snöret knytas. När en äldre volym tas fram skall de vita handskarna tas på, vilka finns tillgängliga i salen. De används för att inte skada de gamla originalverken.  Möjlighet finns också att ta med sig sin PC och det finns även stativ att låna för avfotografering.  När man lämnar tillbaka sina volymer för dagen, så kan man anmäla att man önskar samma volymer inom några dagar eller veckor. Då ställs volymerna med ens namn angivet vid receptionen och det går både snabbare och lättare att hämta dem vid nästa besök.

Det känns alltid högtidligt att sitta i en sådan här forskarsal och med sina vita handskar bläddra och leta uppgifter i gamla volymer från kanske 16- och 1700 talen. Man undrar också ibland vad andra personer i forskarsalen håller på med. Är det kanske en enskild släktforskare som letar uppgifter om sina anfäder eller kanske någon som håller på med en doktorsavhandling?

I de arbeten jag själv gjort med båtmännen så har jag jobbat sockenvis. Jag brukar då börja med 1724 som är den första Generalmönsterullan som är komplett och med en numrering av båtsmännen som kvarstod i över 100 år. Sedan går jag igenom alla rullor som finns tillgängliga och registrerar båtsmännen i databasen. Viktigt är det naturligtvis att fånga upp varje båtsman med fullständigt namn och hans tjänsteperiod. Dessutom skriver jag av intressanta notiser om honom från de olika rullorna.  Uppskattningsvis kan man på detta sätt fånga ca 95 % av alla båtsmän efter 1724. De man missar är de år då rullor inte finns tillgängliga och båtsmannen haft en relativt kort tjänsteperiod. Därefter fyller jag på med uppgifter om t.ex. båtsmannens familj från kyrkoböckerna.


En volym som Erland f.n. studerar. Det är de militära rullorna för 3:e kompaniet i Blekinge för tidsperioden 1751-1780. Det är en samling rullor som bundits in (kanske redan på 1700-talet) och är ca 35 cm tjock!
Foto: Erland Eliasson.

När det gäller perioden 1680-talet fram till 1724, så är det mer fragmentariska uppgifter som finns tillgängliga och ofta anges ej båtsmannens patronymikon. Dessutom gjordes en större förändring 1697 av organisationen för Blekinges indelta båtsmän som gör det än svårare att finna rätt. T.ex. kan man finna uppgifter om en Olof Lilja 1692 och en båtsman med samma namn och samma rusthåll år 1701, men är det en och samme person?

Nu har naturligtvis Krigsarkivet så mycket mer än bara indelta båtsmän från Blekinge. Här finns mängder med uppgifter om soldater, ryttare och naturligtvis båtsmän från andra delar av det dåvarande Sverige. Letar man överhuvudtaget uppgifter om Flottan, Armén eller Flyget så är Krigsarkivet väl värt ett besök. Se mer på deras hemsida (klicka här...)


Erland Eliasson
vår utsände på Krigsarkivet