Ansedel Peter Estenberg

1686-1740

Född 1686-06-03 i Stockholm.
Död 1740-04-26 i Jämshög nr 1, Jämshög.

Peter Estenberg Född 1686-06-03 i Stockholm. Död 1740-04-26 i Jämshög nr 1, Jämshög.	F Per Olofsson adlad Estenberg. Född 1646. Död 1731.	FF Olof Matsson. Född omkring 1618. Död 1675.	FFF Mats Philipsson. Död (OMK.
			FFM Okänd . Död.
		FM Ingeborg Persdotter. Född 1621. Död.

	M Elsa Bengtsdotter Balck. Född 1658. Död 1743 i Maria Magdalena förs., Stockholm.

Levnadsbeskrivning

Sekreterare till Polens kung Stanislaus, professor i grekiska, kyrkoherde i Jämshög
Född 1686-06-03 i Stockholm.
Död 1740-04-26 i Jämshög nr 1, Jämshög.
Peter (Petrus) E. (f. 1686, † 1740) blev student i Uppsala 1699,
överflyttade 1710 till Lund och blev sept. 1716 filosofie adjunkt
vid Lunds universitet. Han utsågs juni 1717 till guvernör för
pfalzgrevinnan Katarinas son greve Carl Adolf Gyllenstierna, med
vilken han reste utrikes. Intresserad också för svensk historia
gjorde P. E. arkivstudier under resan i Holland, Frankrike och
Tyskland. Han utnämndes 30 okt. 1718 till sekreterare hos konung
Stanislaw Leszczy ski, som då vistades i Zweibrücken, och sändes
av denne i mars 1719 hem för att lyckönska drottning Ulrika
Eleonora till tronbestigningen, ehuru det blev till Fredrik I, som
han fick framföra lyckönskningen. I okt. 1719 utnämndes P. E. till
professor i grekiska vid Lunds universitet. Hans imponerande
bokförteckning (bifogad bouppteckningen i Göta hovrätts arkiv)
vittnar om hans stora lärdom och omfattade i synnerhet en
betydande samling av grekiska klassiker; delar av detta bibliotek
voro ännu 1920 kvar hos släkten E:s dalagren (se nedan; närmare
hos Herlenius i Personhist. tidskr. 1920, s. 155). P. E. beslöt
sig emellertid av ekonomiska skäl att överge akademien (ett steg,
som ogillades av fadern och brodern Olof) samt sökte och erhöll
Jämshögs pastorat 1727, prästvigdes våren 1728, flyttade dit och
blev senare även prost. År 1722 hade han äktat Regina Westersköld,
med vilken han fick nio barn, av vilka de fem yngsta föddes i
Jämshög. För socknen blev professorsparets ditflyttande en stor
händelse med följder till nutiden. Socknen var fattig, och P. E.
lät, delvis på egen bekostnad, utvidga och försköna dess kyrka, så
att, som det skrevs 1741, det icke fanns en kostsam lantkyrka
Blekinge. Han befordrade socknens både andliga och materiella väl,
var en nitisk förkämpe för hyfsning och goda seder, allvar och
gudsfruktan (Kronsjö). Mot de såsom ett kraft. Hans själavård och
kyrkotukt fingo tydliga resultat. Att han i särskild grad blev
ihågkommen i socknen berodde på speciella förhållanden. Det blev
nämligen stor uppståndelse i familjen, då dottern Elisabeth (Elsa)
Sara E. (f. 1723, † 1762) blev förälskad i en och hans föräldrar
voro då döda, men professorskan gjorde henne arvlös 6 okt. 1748
(Estenbergsarkivet, vol. 5). Elsa Sara, som äktade Jöns Persson,
gör i ett senare brev (24 oktober 1757), där hon talar om sina
barn, ett sympatiskt intryck. Även en annan av systrarna, Sara
Regina E. (f. 1729, † 1804), följde exemplet och gifte sig 1756
med hemmansbrukaren Bengt Jeppsson å nr 2, Jämshög. Följden blev,
att från P. E. härstammar på mödernet en icke ringa del av
Jämshögs sockens allmogebefolkning. Sådana ättlingar finnas även i
Kyrkhults, Vånga och Näsums församlingar och alla dessa s. k.
socken 13 juni 1947 fick av K. M:t fastställt vapen, insattes däri
såsom tillmötesgående mot kommunens egna önskningar de tre
liljorna ur Estenbergska vapnets ginstam, varvid tinkturerna genom
heraldisk brisyr byttes, så att socknen i ginstammen har tre röda
liljor i silver. - Handlingar rörande Peter (Petrus) E. och hans
maka finnas i Estenbergsarkivet, vol. 3, 5, 6 och 9.