Ansedel Henrik Nissenius von der Wettering F Nissen

1624-1693

Född 1624 i Sönderborg, Danmark, Als.
Död 1693-08.. i Ivetofta.

Henrik Nissenius von der Wettering F Nissen Född 1624 i Sönderborg, Danmark, Als. Död 1693-08.. i Ivetofta.	F Nis Asmussen. Död 1635.



	M Dorothea von der Wettering. Död före 1670.	MF Boy von der Wettering. Född 1547 i Flensburg, Tyskland. Död 1621-04.. i Sönderborg, Danmark.	MFF Jakob von der Wettering. Född 1510 i Wetterau, Hessen, Tyskland. Död 1571-09-14 i Flensburg, Tyskland.
			MFM Catharine Paysen. Född i Flensburg, Tyskland. Död 1583 i Flensburg, Schleswig-Holstein, Tyskland.
		MM Marine Henrichs. Död.

Levnadsbeskrivning

Kyrkoherde i Ljungby o Gualöv, i Ivetofta
Född 1624 i Sönderborg, Danmark, Als.
Död 1693-08.. i Ivetofta.
Begravd i Trolle-Ljungby Adlad 1679 av kung Karl XI.
Hans dotter Öllegards kärleksaffär med kungen lär ha haft sin betydelse för detta.

Kyrkoherde i Trolle-Ljungby, Prost i Villands Härad, Kyrkoherde i Ljungby i Trolle-Ljungby, Adlad 16790612 adnr 950, Prost, Skolrektor i Hälsingborg 1650, Kyrkoherde i Ljungby och Gualöv 1651, Prost i Ivetofta och Villands Härad 1669

Hilding Krona: KYRKOHERDE NISSENIUS:
Kyrkoherde Nissenius i Trolle-Ljungby var, trots sitt ämbete som en kyrkans tjänare, en mycket märklig man . Genom äldsta dottern Öllegårds kärleksäventyr med Kung Karl XI tillskansade han sig en massa fördelar som kungen villfor, troligtvis för att undgå skandal. Och det var inga små krav den gode gudsmannen ställde på landets monark. Nissenius blev till och med adlad under namnet von Wettering.
Här nedan följer en beskrivning på vilka fördelar han lyckades lägga under sig med
kungens hjälp. Från en bok av Fr. Osk. Eskilsson med titeln "Det var den tiden" har jag hämtat följande berättelse. Eskilsson har som källa angivit Gustav Nilsson, och jag citerar:
Att det funnits ett säteri i Västanå, Näsums socken är nu bortglömt av befolkningen. Äldre personer har dock reda på, att där funnits en större gård, som under slutet av 1700-talet ägdes av majoren Adolf Hellman. Hans egendom omfattade hemmanen nr 1, 4 , 6, 16 och halva nr 18, men som vi här skall se, var det dessa hemman som var insocknes frälse under Västanå. År 1651 bestod Västanå by av bondgårdar fördelade mellan 12 bönder.
Först 1658 började gårdarna samlas på en hand av den så mycket omskrivne kyrkoherden i Trolle-Ljungby och Gualöv, Henrik Nissenius, viken var en kristidsfigur under 1600-talet. Denne i många avseenden egendomlige person bör närmare beskrivas. Det fanns säkerligen ej många, som i så hög grad som han förstod att utnyttja konjunkturerna vid Skånes övergång till Sverige, han var ej nogräknad med vilka medel han använde.Nissenius föddes på ön Als /Danmark/ år 1624, studerade och blev rektor vid Hälsingborgs skola år 1650, men redan i januari 1651 prästvigdes han och blev
pastor i Trolle-Ljungby. Säkerligen hade han sin hustru Helena Persdotter att tacka för denna utnämning. Hon föddes också på Als och hade varit brudpiga hos Öllegård Axelsdotter från Ljungby
och gift med en dansk fälttygmästare. Nissenius tänkte utan tvivel mer på egna intressen än på sin plikt som själasörjare. Han var en stor processmakare, som gav Villands häradsrätt mycket att göra, och hans namn påträffas ofta i rättens protokoll. På nyåret nedbrändes hans prästgård av snapphanarna. Gården byggde han ej upp igen utan flyttade 1882 till Ivetofta, vilket pastorat han
också fått förlidna förluster i sista kriget. I sitt äktenskap hade han en son Peter, samt fyra döttrar , varav den äldsta, Öllegård, hade ett kärleksäventyr med kungen. Ingen av Skånes präster vederfors en sådan gunst av Karl XI som Nissenius, varför denna fria förbindelse antages vara orsaken till de många nådevedermälena. Och det förnämligaste av dem var nog det adelskap som förlänades honom den 12 juni 1679, då han och hans barn fick namnet von der Wettering. Med detta adelsskap följde ett adelsbrev och här skall av detta bara återgivas en liten del, då det knappast kan intressera någon på annat sätt än genom sitt tidstypiskt bombastiska stil. "Alltså ockemedan prosten uti Wyllands härath oss elskelige Wyrdig ock wellerde herr Hinrisch Nissenius von der Wetteringh ick allenast er av hederliga Foreldrar herkommen, uthan ock sigh uti det som dygdigt och lovwerdigt varit hafver ifrån sin ungdom öfwat och förmedelst Studier och Bokeliga Konster sig så widt brackt, att han till det Embete, som han nu företräder funnits Wärdig, hafwandes han ock
samma Embete med all flijt och de honom anförtrodda Församblingars märkeliga förkofringh förestådt och förrättadt samt så med elst sigh icke mindre om Guds äras befrämjelse wijnlagt, än
han em ot Oss och Wort rijke som en trogen undersåte werkeligen ansedt hafver, Wi ock deraf för detta allredo föäranlåtne warit uppå honom samt hans hustru och barn Adeliga Previlegier att
Conferera, och efter Gud honom har Welsignadt ick allenast med barn och manliga som qvinnliga Lijvarfwingar utan ock med gods och egedehlar, haurigenom han Sonen till Studier ock andra lofliga
exerciter och öfningar låtit uppfostra…"
Jag förmodar att detta svulstiga stilprov kan vara tillräckligt för att kunna ge en bild av ett den tidens adels- och skölde brev, varför jag här sätter punkt! Henrik Nissenius von der Wetteringh avled i augusti 1693 och ligger begravd i Trolle- Ljungby kyrka. Redan under danska tiden hade Nissenius börjat samla gårdar i Näsum och angränsande socknar. Han tycks redan då ha varit en förmögen man.
Enligt ett pantebrev hade han försträckt danska kronan med ettusensjuttio daler och erhöll som pant följande gårdar:
I Jämshögs socken
Gillesnäs, Brokamåla, Boafall och Näbbeboda.
I Näsums socken en
gård i Klagstorp, två gårdar i Västanå och en i Näsums by.
Vidare förvärvade han tjugofem gårdar i närgränsande socknar samt en i Eskekärra, och dessutom hela Hagstads by. Redan från början synes Nissenius planmässigt ha samlat sig gods i Näsums socken och snart var han ägare till ytterligare gårdar. Dessa voro Eskekärra nr 2, Klagstorp nr 1 samt Västanå by nr 1, 4, 6 och 18. Av Nissenius ägda gårdar på andra ställen i Skåne tillbytte han sig av Karl XI flera gårdar i Västanå samt hela Blistorp som förlänades "sätesfri- och rättigheter". Det var inga föraktfulla sammanhängande vidder Nissenius förmått att samla. Från Klagstorp i söder till Kullen [Kullan?] är det fågelvägen en sträcka av två och en halv mil. Visserligen ägde han inte alla gårdarna inom detta område, men med strögodsen torde hans egendom åtminstone till
rymden kunna tävla med många av de skånska herregodsen. Som villkor för säterifrihet var stadgat att egendomen skulle vara bebyggd, så att det motsvarade föreställningen om en sätesgård.
Troligenvar det på grund av dessa bestämmelser, som det den 10 september 1681 hölls syn på säteriet i Västanå. I syneprotokollet heter det: "Prosten haver uppbyggt säteriet med vackra byggnader och hus, upprättat därvid kakel- och tegelbruk, och består samma hans säteri av nr 17, 16 och nuvarande 19. Vad själva Västanå by, uti vilket hans säteri är beläget och Klagstorps vidkommande, så är det sannfärdigt, att både Västanå och Klagstorp av urminnes tid hava varit sålunda tillhopafogade, att båda äro inom byns enskilta och "bohlstedeskäl", det vi i Skåne kalla inom ett markaskäl belägna. Byarna äro så nära varandra och så beblandade att de ligga med åker och äng inom ett gärde."Huru pass stora "de vackar" byggnaderna var är nu omöjligt att avgöra. Det torde väl ej ha varit så mycket, som skilde dem från de övriga bondgårdarna i byn. Säteriet tros vara uppbyggt, där den s k Gamle gård ligger. Här har man i jorden funnit grundmurar, som man tror härleda sig från detsamma. Tegelbruket låg nedanför Höjamon, söder om säteriet.
Som syne protokollet utvisar har den i Västanå bedrivna kakelindustrien gamla anor här. Under olika växlingar och skiftande öden kom säteriet småningom i händerna på en hovrättsauskultant vid namn Hans Adolf Elfman som ägare till gården nr 9 Västanå, men uppgives ha måst lämna den på grund av ekonomiska svårigheter.--------------------------------------------".Sic trancit gloria mundi! Så förgår värdens härlighet, kan man väl
utbrista, även när det gäller kungligheter och mindre nogräknade prelater. Jag förmodar, att allmogen betraktade dessa herrar med skräck och fasa så länge de drev sitt regemente här på jorden. Kungen från sin oåtkomliga upphöjdhet och prästen spyende ut sin svavelosande predikan över en underdånig och bävande församling. Inte hade allmänheten någon möjlighet att som nu ifrågasätta vad den fick höra ifrån den tidens mäktiga. Det var bara att tiga och lida under dessa herrars envälde.

Relationer och barn

Gift.
Elin Pedersdotter Rumohr.

Född 1624 i Alsen, Tyskland, Hollstein.
Död före 1688.

Christensa Nissenius.

Död 1708-01-15 i Kalmar.

Helena von der Wettering.

Död före 1692.

Anna Nissenius von der Wettering.

Född 1653 i Trolle-Ljungby.
Död 1697-04-15 i Kristianstad.

Öllegård Nissenius.

Född 1655 i Trolle-Ljungby.
Död 1712-09-12 i Malmö.

Framställd 2025-02-16 med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.