Ansedel Bengt Nordenberg F Persson

1822-1902

Född 1822-04-22 i Komperskulla, Jämshög.
Död 1902-12-14 i Düsseldorf, Tyskland.
Bengt Nordenberg F Persson
Född 1822-04-22 i Komperskulla, Jämshög.
Död 1902-12-14 i Düsseldorf, Tyskland.
F Per Jönsson Nord.
Född 1785-10-27 i Ryd Lilla, Jämshög.
Död 1854-05-30 i Tranemåla, Asarum.

FF Jöns Persson Brun.
Född omkring 1758.
Död 1808-08-02.

 
 
FM Kerstin Ingemansdotter.
Född omkring 1751 i Almundsryd (?).
Död 1812 i Jämshög.

 
 
M Sissa Bengtsdotter.
Född 1792-10-14 i Torarp, Asarum.
Död 1865-02-26 i Tranemåla, Asarum.

MF Bengt Larsson.
Född 1758 i Mjällby.
Död 1821-09-17 i Ramnamåla, Jämshög.

 
 
MM Hanna Nilsdotter.
Född 1770 i Asarum.
Död 1833-10-19 i Ramnamåla, Jämshög.

 
 

Levnadsbeskrivning

Välkänd konstnär, representerad bl.a. på Nationalmuseum
Född 1822-04-22 i Komperskulla, Jämshög.
Död 1902-12-14 i Düsseldorf, Tyskland.
Målarlärling hos N O Brodin i Sölvesborg nov 34 —nov 41,
målargesäll 21 jan 42, elev vid FrKA 44 — 45 o 46 — 51, verksam i
Düsseldorf från okt 51, elev i F T Hildebrandts målarklass vid
konstakad där 51, i mästarklassen där jan 52. Vid tolv års ålder
sattes N i lära hos en målarmästare i Sölvesborg. När han 1842
fått gesällbrev, praktiserade han under två år som kringvandrande
hantverksmålare i Blekinge och Småland men utförde även på
beställning väggmålningar och bonader och dekorerade kistor och
skåp i den traditionella allmogestilen. N:s ambition var att bli
riktig konstnär för att kunna skildra den sv allmogens liv i
vardag och fest, så som han upplevt det i sin barn- och ungdom och
under sin tid som vandrande målargesäll. 1843 hade han arbetat
ihop så mycket pengar att han kunde resa till Sthlm, där han
antogs som elev vid Konstakademin. Redan följande år fick han den
Ribbingska medaljen för elementarritning. Efter ett år måste dock
N avbryta studierna av ekonomiska skäl och återgå till hantverket.
Han anställdes hos målarmästare August Hallgren och arbetade bl a
som dekorationsmålare på Sthlms slott. Hans arbetsgivare sökte
förgäves övertala honom att bli kvar. 1846 lämnade han, som han
uttryckte det, ett lönande yrke för att offra sig för konsten. Han
blev på nytt akademielev och kunde tack vare understöd från
drottning Josefina fortsätta studierna utan avbrott. Han fick
lovord i modellskolan och debuterade på akademins utställning 1848
med Gubbe som knyter nät, Angbåtsscen — en lots som instruerar sin
son vid ratten — och Abraham bortvisar Hagar, som var årets
prisämne. På den stora skandinaviska utställning som Konstakademin
arrangerade 1850 visade N en historiemålning, en landskapsmålning
och sju folklivsmålningar. Hans ambition var, förklarade han, inte
att anpassa sig efter publikens krav. På utställningen lärde han
känna den norske folklivsmålaren A Tidemands konst, som motsvarade
hans ideal. Tidemand hade länge bott i Düsseldorf och där målat
sina genrebilder efter skisser och studier, som han utfört under
sommarvistelser i hemlandet. N ville nu fullfölja studierna i
Düsseldorf i nära kontakt med Tidemand. Han hade på den
skandinaviska utställningen lyckats sälja flera målningar till
Sthlms konstförening och kunde därför redan 1851 fara till
Tyskland. Han blev vänligt mottagen av Tidemand, som introducerade
honom i professor Theodor Hildebrandts målarklass vid stadens
konstakademi, där N redan följande år flyttades upp i
mästarklassen. Samma sommar följde han Tidemand till dennes familj
i Kristiania, varefter de tillsammans företog en strapatsrik
fotvandring genom Norge och Dalarna. Där skildes de; Tidemand
återvände till Norge, N fortsatte genom Västmanland till
Södermanland, där han studerade allmogens liv, som han fann helt
olikt livet i Blekinge. Då N började visa sitt måleri, slog
kritiken snart ned på hans förmenta beroende av Tidemand. N hade
visserligen tidvis varit denne behjälplig i hans arbete och han
hade lärt mycket av hans teknik, men han vägrade se sig som
Tidemandsimitatör.

Framställd 2025-02-16 med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.