Ansedel Sven EDVIN Salje F Svensson

1914-1998

Född 1914-02-15 i Jämshög nr 8, Jämshög.
Död 1998-08-03 i Jämshög nr 8, Jämshög.

Sven EDVIN Salje F Svensson Född 1914-02-15 i Jämshög nr 8, Jämshög. Död 1998-08-03 i Jämshög nr 8, Jämshög.	F Ernst Svensson. Född 1876-12-28 i Jämshög nr 7, Jämshög. Död.	FF Sven Månsson. Född 1833-12-02 i Boana, Vånga. Död.	FFF Måns Jönsson. Född 1806-04-03 i Hallandsboda, Jämshög. Död.
			FFM Bengta Bengtsdotter. Född 1804-03-07 i Näsums by, Näsum. Död.
		FM Bengta Nilsdotter. Född 1844-03-08 i Jämshög nr 7, Jämshög. Död 1925-08-25 i Jämshög nr 8, Jämshög.	FMF Nils Svensson. Född 1800-12-02 i Jämshög nr 7, Jämshög. Död 1861-06-12 i Jämshög nr 7, Jämshög.
			FMM Hanna Svensdotter. Född 1804-12-30 i Ljungryda, Jämshög. Död.
	M Matilda Svensdotter. Född 1879-08-10 i Ikornemåla, Jämshög. Död 1961-10-25 i Jämshög 8:37, Jämshög.	MF Sven Månsson. Född 1852-04-08 i Ikornemåla, Jämshög. Död 1937-10-11 i Jämshög 8:28, Jämshög.	MFF Måns Petersson. Född 1806-06-16 i Ikornemåla, Jämshög. Död.
			MFM Kerstin Ingvarsdotter. Född 1806-08-09 i Brödhult Lilla, Jämshög. Död.
		MM Elna Eliasdotter. Född 1853-09-17 i Svansjömåla, Asarum. Död 1908-04-27 i Ljusaryd, Jämshög.	MMF Elias Persson. Född 1825-03-30 i Ringamåla, Asarum. Död.
			MMM Inga Jönsdotter. Född 1829-10-17 i Svansjömåla, Asarum. Död.

Levnadsbeskrivning

Författare i Jämshög 8:37
Född 1914-02-15 i Jämshög nr 8, Jämshög.
Död 1998-08-03 i Jämshög nr 8, Jämshög.
Trädgårdselev, anställd i stärkelsefabrik, lanthandelsbiträde,
bedrev korrespondensstudier, elev vid Wendelsbergs folkhögskola,
Mölnlycke, Göt, 40-41, ägare av släktgården Ljusaryd, Jämshög, 42.
Förf. - Agron hedersdr vid Sveriges lantbruksuniv 6 okt 89. (ur
boken "Från sockenstämma till storkommun; Kristianstad Län och
Blekinge", Malmö 1954): Ordförande i Biblioteksstyre lsen. (ur
boken "Vem är vem, i Skåne Halland och Blekinge", Stockholm 1966):
Vendelsbergs Folkhögskola 1940-41, trädgård sarbetare o
handelsbiträde, snickare o fabriksarbetare. Skrivit bl.a. Dimmorna
lyfter (1940), På dessa skuldror (1942) , Männis kors rike (1944),
Du tysta källa (1946), Vingslag i natten (1948), De flyendes eldar
(1950), Den söker icke sitt (1953) , Livets gäster (1955), Man ur
huse (1958), Kustridaren (1960), Dessa dina bröder(1964). Flera av
hans böcker har filmats. 1940 kom S till nykterhetsrörelsens
folkhögskola Wendelsberg och vinterkursen där blev avgörande för
hans utveckling. Då hade han redan under fyra år arbetat på sin
första roman, Dimmorna lyfter (1940), som Bonniers förlag
slutligen antagit för utgivning. Därigenom fick S ett honorar som
kunde användas till folkhögskolekursen och inköp av en
skrivmaskin. De positiva erfarenheterna från skolan bidrog till
att han engagerade sig för att en folkhögskola skulle grundas i
hemsocknen Jämshög, ett mål som han också lyckades uppnå. Sommaren
1941 utlyste Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag (LT) en
romanpristävlan. I sin inbjudan skrev förlaget att tävlingen avsåg
"att verksamt bidraga till framskapandet av en eller flera
bonderomaner med aspekter från den brytningstid jordbrukets folk
genomlevt under de senare åren". När tävlingstiden löpt ut hade
inte mindre än 66 bidrag kommit in. I juryn ingick författarna
Irja Browallius, Vilhelm Moberg och Albert Viksten, alla tre
landsbygdsrealister. Ett manuskript av signaturen Gränsbo blev
särskilt uppmärksammat. Moberg var mycket bestämd i sitt omdöme
att juryn här hade stött på en riktig författare som borde få
första priset. Så blev också fallet och författaren visade sig
vara S. Med sin prisroman På dessa skuldror (1942) kom han att
inleda en omfattande romanserie som på det sociala planet handlade
om avfolkningsproblem i glesbygden och försök att genomföra
moderniseringar i lantbruket. S:s roman På dessa skuldror, ägnad
bondefamiljen Loväng, blev en oerhörd framgång för förlaget och
författaren. Som landsbygdsskildring av nytt slag väckte den
kritikens intresse och boken vann snabbt popularitet hos den
läsande publiken. Under första försäljningssäsongen 1942-43
trycktes romanen i drygt 50 000 ex, vilket på den tiden var
enastående. Redan 1944 utkom uppföljaren Människors rike i en
upplaga på 30 000 ex. S:s succéböcker kom under ett par decennier
att bära upp LT:s förlag och trygga dess allmänna utgivning av
skönlitteratur. S var efter sitt förstapris etablerad som
storsäljare och skulle under årens lopp producera 18 romaner plus
flera kulturhistoriska skildringar, två pjäser och minnesboken
Brev till livet (1993), hans sista verk som han dikterade för
hustrun sedan han förlorat synen. Det är svårt att räkna fram de
samlade upplagorna - inklusive ett stort antal omtryck i serier av
billigböcker - för hans produktion. En skattning pekar mot drygt
en och en halv mil- jon exemplar. S har också tillhört favoriterna
på folkbiblioteken där han i minst 25 år var en bland de 20
årligen mest utlånade författarna. Han kan med fog, liksom Vilhelm
Moberg, Moa Martinson och Jan Fridegård, inordnas som
folkförfattare och "bokmiljonär". På olika nordiska förlag har ca
70 upplagor utgivits, mest norska och danska. Enstaka utgåvor
föreligger på finska och isländska. På dessa skuldror har även
funnit förläggare i Tyskland, Holland, Tjeckoslovakien och
Schweiz.

Relationer och barn

Gift 1942-12-20.
GERTRUD Linnéa Petersson.

Född 1914-05-22 i Hjärnarp.
Död 1993-11-10 i Jämshög nr 8, Jämshög.

Framställd 2025-02-16 med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.