Ansedel Martha (Märta) Svensson

1911-2013

Född 1911-05-21 i Tulseboda, Kyrkhult
Död 2013-06-14 i Olofström, Jämshög

Martha (Märta) Svensson Född 1911-05-21 i Tulseboda, Kyrkhult Död 2013-06-14 i Olofström, Jämshög	F Ernst Svensson. Född 1880-07-14 i Tulseboda, Kyrkhult Död 1974-12-24 i Tulseboda, Kyrkhult	FF Sven Persson. Född 1853-04-19 i Tulseboda, Jämshög Död 1924-12-30 i Tulseboda, Kyrkhult	FFF Per Svensson. Född 1823-01-05 i Tulseboda, Jämshög Död 1910-02-22 i Snöfleboda, Kyrkhult
			FFM Bengta Svensdotter. Född 1826-01-17 i Levershult, Jämshög Död 1863-11-19 i Tulseboda, Jämshög
		FM Hanna Olsdotter. Född 1853-10-27 i Angölsmåla, Jämshög Död 1928-04-16 i Tulseboda, Kyrkhult	FMF Ola Olsson. Född 1825-08-23 i Angölsmåla, Jämshög Död 1905-02-23 i Angölsmåla, Kyrkhult
			FMM Kerstin Hansdotter. Född 1820-02-27 i Dalanshult, Jämshög Död 1900-03-15 i Angölsmåla, Kyrkhult
	M Emma Persdotter. Född 1876-05-04 i Rönåsa nr 2, Kyrkhult Död 1967-02-09 i Kyrkhult	MF Per Svensson. Född 1841-02-07 i Vilshult, Jämshög Död 1914-06-06 i Kyrkhult	MFF Sven Håkansson. Född 1791-02-12 i Holje nr 21, Jämshög Död 1857-10-29 i Vilshult, Jämshög
			MFM Sissa Olsdotter. Född 1796-11-28 i Åmma, Jämshög Död 1868-02-01 i Vilshult, Kyrkhult
		MM Hanna Eriksdotter. Född 1851-05-23 i Skälmershult, Jämshög Död 1918-10-09 i Rönåsa nr 1, Kyrkhult	MMF Erik Svensson. Född 1809-11-24 i Vilshult, Jämshög Död 1874-01-18 i Kullan, Kyrkhult
			MMM Elna Jönsdotter. Född 1823-08-18 i Harasjömåla, Jämshög Död

Levnadsbeskrivning

(ur "Sveriges Idrottsfolk, Blekinge-Halland-Småland-Öland",
Karlshamn 1947): Medlem i Kyrkhults Sportklubb. Ledare för
kvinnliga gymnasterna. Utövar gymnastik, orientering och
skidsport. Ur Sydöstran 2006-02-07:OLOFSTRÖM I över 70 år har
Marta Holméns liv kretsat kring hatten, men nu om tre dagar
stänger h on affären på Bredagatan 44 i Olofström för gott. Allt
skall avvecklas. I lagretfinns över 1 000 hattar i alla möjliga s
torlekar, färger, moden och prisklasser. På fredag är sista dagen.
Modet går i vågor, men för de personliga hattarna ha r det alltid
funnits en marknad. En personlig hatt väcker nyfikenhet och
beundran. En hatt ramar in ansiktet. Vi förändr as inte bara till
utseen de utan även till sinnet. Dessutom skapar hattar glädje. En
som vet det mesta om hattmodet och på nära håll följt dess
svängningar är 95-åriga Marta Holmén.Hon startade sin förs ta
hattaffär redan 1932 i Kyrkhult. Fyra år senare flyttade hon
rörelsen till Olofström. Förutom hattar har hennes liv v arit
fyllt av intresset för trädgården och gymnastiken. Ända fram till
92 års ålder var hon gymnast ikledare. Martha Holmén har tagit
truppmärket 63 gånger och har fått alla utmärkelser som ledare som
finns att få. Under de sista åren har hon hållit affären på
Bredgatan öppen fyra dagar i veckan. Men nu har hon bestämt sig
för att lä gga ner. Marta Holmen har en trogen kundkrets som
alltid kommit tillbaka. Många har varit hennes kunder i över ett
halvt sekel oc h den geografiska cirkeln når ända ner till
Helsingborg i väst och Kalmar i öst. - Förr var det ett måste att
ha en ny vårhatt till första maj och en hösthatt lagom till i
oktober. Även om man inte köp te en ny hatt så var det vanligt att
man istället lämnade in sin gamla för renovering, berättar hon Att
bära hatt skulle vara tantigt håller inte Marta Holmén om. Det
finns många fördomar om hattar. Marta Holmén vill se varje hatt
som ett konsthantverk sig. Hon menar att alla människor passar i
hatt det gäller bara at t hitta rätt modell. Redan som barn hade
hon besämt sig för att bli sömmerska. Det bästa med hattaffären
har enligt henne varit umgänget öve r disk. Marta Holmén har
åtskilliga minnen av sitt liv med hattar och alla de kunder som
kommit och gått i hennes affär. Hatt har alltid använts för
praktiskt bruk. Den ger skugga, skydd mot köld och vind, men den
har också använts för att g öra intryck på det motsatta könet.
Hatt och mössor signalerar även socialställning. Egyptens faraoner
hade sin typiska höga bonader för att visa på vem som var
härskare. Hatten var förr en viktig del av k vinnodräkten och
speglade en kvinnas personlighet. Katolske påven och biskoparna
har sina mitror. På 1800-talet blev den vidbrättade badhytthatten
allt mer populär. De ha r även kallats kyss-mig-om-du-kan-hatt. En
variation av den har senare burits av kvinnliga
frälsningssoldater. De mössliknande huvudbonaderna har använts i
mer a anspråkslösa sammanhang. Damhattens utseende har växlat i
takt med klänningsmodet, skriver Ann Resare i boken Klädd i hatt,
Nordiska Museets förl ag. Hon skriver vidare: "Modistyrket är det
minst omskrivna av alla hantverk. Modisterna har fört en
tillbakadragen tillvaro. Inget skriftligt m aterial har sparats
till eftervärlden. Hattarna vittnar dock om vilken
yrkesskicklighet och konstnärlig begåvning som dessa kvinnor hade.
Modeaffärerna blomstrande framför allt under 1800-talets senare
hälft. De fick ett sista uppsving under 1950-talet då Ch ristian
Dior förespråkade the tal look". På 60-talet skapade Andrey
Hepburn och Jackie Kennedy en succé med pillerburken. I Sverige
fick hattmodet en ordentlig u ppsving på 70-talet i och med
drottning Silvias hattar. På 80-talet lanserades hattmössan med
nedfällbara ögonskydd. I folkmun kom den att kallas
"överklassmelittan" och "folkp artikrukan". av Jörgen Klinthage,
Sydöstran.

Relationer och barn

Gift 1945-05-20
Carl Johan Berthold Holmén.
Född 1916-10-05 i Finland
Död 1986-11-13 i Olofström

Framställd 2025-09-21 med hjälp av Disgen version 2025.