Ansedel CURT Oscar Strömblad

1929-2019

Född 1929-03-18 i Borås.
Död 2019-09-28.
CURT Oscar Strömblad
Född 1929-03-18 i Borås.
Död 2019-09-28.
F Oskar Bernhard Larsson.
Född 1888-07-27 i Pieboda, Ringamåla.
Död 1941-12-10 i Brännkyrka förs., Stockholm.

FF Lars Johan Persson.
Född 1838-05-28 i Svanvik, Midingsbråte, Urshult.
Död 1915-08-25 i Pieboda, Ringamåla.


FFF Per Larsson.
Född 1806-10-22 i Ihre nr 99, Asarum.
Död.


FFM Maria Stina Johansdotter.
Född 1807-10-20 i Hovmantorp.
Död.

FM Hanna Håkansdotter.
Född 1848-04-17 i Pieboda nr 126, Asarum.
Död 1918-03-21 i Pieboda, Ringamåla.


FMF Håkan Olsson.
Född 1816-08-08 i Rumpeboda nr 123, Asarum.
Död 1877-04-17 i Pieboda, Asarum.


FMM Sissa Svensdotter.
Född 1825-09-24 i Pieboda nr 126, Asarum.
Död.

M Anna Hildur Strömblad.
Född 1893-06-12 i Maria Magdalenas förs., Stockholm.
Död 1969-02-16 i Bromma, Västerleds förs., Stockholm.

   
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1929-03-18 i Borås.
Död 2019-09-28.
Filmarkivet,se (Svenska Filminstitutet) nnehåller följande om Curt
Strömblad:

Arbetarrörelsens förhållningssätt till film var kluvet under de
första decennierna av 1900-talet. Under 1930-talet och framåt blev
emellertid inställningen mer positiv, bland annat efter bildandet
av Filmo (Folkrörelsernas filmorganisation) och köpet av det
danskägda bolaget Nordisk Tonefilm. Från och med 1948 blev Nordisk
Tonefilm till och med ett av Sveriges få integrerade filmbolag,
dvs. att bolaget såväl producerade som distribuerade och
förevisade film. Det var på Nordisk Tonefilm som Curt Strömblad
(1929-2019) anställdes på kortfilmsavdelningen 1957, och det var
där han kom att jobba fram till att bolaget såldes till en privat
aktör 1969. Därefter blev han frilansande.

Strömblads bana i arbetarrörelsens tjänst rymmer ett imponerande
antal filmproduktioner, men också viktiga kulturhistoriska
insatser för att inventera, dokumentera och bevara
arbetarrörelsens filmarv under förra seklet. Enligt Strömblads
egna beräkningar producerade arbetarrörelsen 58 långfilmer för
biografförevisning och närmare 500 kortfilmer under 1900-talet. Av
kortfilmerna visades ett mindre antal som förfilmer på
biograferna, medan merparten distribuerades i 16 mm-format till
föreningar och skolor runt om i landet. Inte sällan åtföljdes
filmerna av tryckt material som innehöll bakgrundsinformation,
litteraturtips och diskussionsfrågor. Efterhand kompletterades 16
mm-filmerna med VHS-formatet för att möta den nya tidens tekniska
krav. Strömblads egen kortfilmsproduktion som regissör sträcker
sig över ett åttiotal filmer i de mest skiftande ämnen, alltifrån
storstrejken, ungdomsfrågor och bostadsmarknaden till filmer om
konstnärer, människor med funktionsvariationer eller
datoriseringens följder.

När Strömblad anställdes vid Nordisk Tonefilm 1957 blev en av hans
första uppgifter att bistå Olle Hellbom med att plocka fram
bakgrundsmaterial till filmatiseringen av Storstrejken 1909
(1959). Tjugo år senare gjorde Strömblad en egen omarbetad version
av stora delar av samma material, Storstrejken 1909 (1978), ett
utmärkt exempel på historieskrivning som remediering av tidigare
medieringar, men också på hur den historiska samtidskontexten
förändrar filmens stil och tilltal (jfr till exempel voice-over,
bakgrundsmusik samt filmernas inledningar respektive
avslutningar). Just filmerna från 1970-talet, då
socialdemokraterna efter flera decenniers regeringsinnehav
förlorade makten, tillhör Strömblads mest explicita politiska
alster. Inte sällan var det beställningsfilmer från LO, SAP och
SSU, med titlar som Tillsammans är vi starka (1974), Vem äger
Sverige? (1977), Arbete åt alla! (1978) och Kampen går vidare
(1979).

Relationer och barn

Gift.
N.N.

Framställd 2025-02-16 med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.