pil pil pil
Pehr Pärsson
(1756-1817)
Mätta Larsdotter
(1754-1818)
N. N.
(Før 1766-Efter 1787)
Berta Ericsdotter
(1760-1830)
Ola Pehrsson
(1788-1860)
Anna Olasdotter
(1787-1844)
Berta Olasdotter
(1821-1901)

 

Familie

Ægtefæller/børn:
Bengt Andersson

Berta Olasdotter

  • Født: 1 Jan. 1821, Hosaby No 65, Blekinge, Sverige
  • Døbt: 6 Jan. 1821, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige
  • Ægteskab: Bengt Andersson den 7 Sep. 1845 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige
  • Død: 12 Apr. 1901, Hosaby No 26, Blekinge, Sverige i en alder af 80 år
  • Begravet: 20 Apr. 1901, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige
Billede

punkttegn  Begivenheder i hendes liv:

• En samtids historie.

Hushållsgris vanligt förr

Förr i världen var det vanligt att fiskarebefolkningen på Torsö höll sig med egna grisar. Dessa göddes ordentligt under året för att slaktas framemot jultid. På så sätt löstes den viktiga frågan om julmaten.

Grisen slaktades några dagar före jul och alltid i tidiga ottan. Detta för att man skulle ha så färskt kött som möjligt till julbordet och den tidiga timman valdes för att man skulle hinna göra vid allt under dagen som följde.
Det var mycket som skulle hinnas med. Och tas tillvara!

Bernhard Thörnberg var lägets slaktare. Han stack grisen med van hand och sedan gällde det för gårdsfolket att ta vara på blodet. Det varma grisblodet samlades i en hink som här måste blodet röras om och behandlas för att inte koagulera. Det tillverkades blodkorv av blodet.

"Skaulle-truet"
Efter att grisen slaktats gällde det att få ner kroppen i "skaulle-truet". Dvs att man skållade den döda grisen i ett tråg i vilket kokhett vatten hällts. Detta för att det skulle gå lättare att raka av svinborsten. Inälvorna togs ut och grisen delades i två halvor som hängdes upp över en stege för att rinna av.

Så vidtog styckningen av kroppen. Måhända följdes inte alltid nutidens styckningsschema men kotletter, skinka, lägg och sidfläsk blev det. Fläsk, späck maldes tillsmmans med köttigare bitar och blev köttfärs. Även blandade man in lever i fläskköttet och gjorde leverkorv. Tarmarna togs tillvara, tvättades noggrant och användes som fjällster /korvskinn/.

Av talgen kokades det "smolt" = flott, som användes att breda på smörgåsar. Det var företrädesvis till grovt bröd som smolt användes. "Ejn grobrödsmad mä smoltafett å salt pau" var och är en delikatess.
Skrivet av Walter Algotsson, Torsö



• Dåb, 6 Jan. 1821, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige.
Fadern Namn Ola Pehrsson Titel husman Ort Hosaby och Modern Namn Anna Olasdotter Ålder/födelseår 34

Dopvittnen : Susc. Skredder Eric Olssons Hustru Anna Maria Svens dotter i ibm. Test. Dreng. Andersson ibm. Sjöman Eric Sevelius ibm Pigan Berta Pehrs dotter ibm & Pernilla Pehrs dotter ibm.



• Begravelse, 12 Apr. 1901, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. † i Galehuset. Änka.


Billede

Berta blev gift med Bengt Andersson, søn af Anders Larsson og Pernilla Nilsdotter, den 7 Sep. 1845 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. (Bengt Andersson blev født den 24 Dec. 1819 i Hosaby No 58, Blekinge, Sverige, døbt den 26 Dec. 1819 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige, døde den 30 Jul. 1899 i Hosaby No 26, Blekinge, Sverige og blev begravet den 5 Aug. 1899 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige.)

punkttegn  Begivenheder i deres ægteskab:

• En samtids historie, 1817.
av memorial av herr hovrättsrådet ch riddaren Trägårdh 1817-08-09.
Källa; Blekinge Läns Hushållningssällskaps arkiv, volym A1a:1.

Kungliga Hushålls Sällskapet tror sig icke behöva att häruti lämna särskilda föreskrifter, då egen omtanke nogsamt ingiver vad i varje fall bäst och rådligast är, eller att ens sådan åtgärd vore lämplig, då olika förhållanden fordra åtskild behandling; men Hushålls Sällskapet vill dock framställa några synpunkter, varåt uppmärksamheten huvudsakligen bör riktas, och sätter därvid i främsta rummet det omåttliga Caffedrickande,

som de senare åren i synnerhet bland allmogen och menige man tagit överhand, och vilket nödvändigt måste avskaffas eller betydligen inskränkas, om eljest nationen skall återkomma till den manlighet, varifrån den genom njutningen av denna och andra utländska drycker så märkeligen avvikit, och Hushålls Sällskapet behöver väl icke härvid mera än nämna den osed, som på flera ställen inkommit, att giva tjänstefolket en sådan dryck för att genast se denne för deras både fysiska och moraliska bildning så skadeliga plägsed, bortlagd och undanröjd, och de inkast häremot, som möjligen äga rum, äro till deras natur så svaga, att de utan minsta svårighet kunna vederläggas och till intet göras.

I bredd med Caffedrickningen förtjänar den yppighet i kvinnkönets klädsel, som så utmärkt strider emot den allmänna fattigdomen, var rättsinnig mans beivrande och påkallar en lika allvarlig, som skyndsam förändring; att aldrig hädanefter utländska tyger måtte nyttjas till fruntimmers klädbonad, aldrig utländska fjädrar eller utländskt prål göra svenska fruntimmer föraktliga i svenska medborgares ögon, synes vara ett viktigt föremål för det patriotiska bemödandet.

Men också socker och vin äro skadliga i den mån de överflödigt åtnjutas, draga penningar utur landet, som på mycket bättre sätt kunde användas, och i allt fall tynga till ansenlig förlust på Rikets handelsvåg; och om dessa njutningsämnen icke alldeles kunna avskaffas, tåla de åtminstone den billiga inskränkning, att sockerkakor eller så kallade krokaner med annan dyrbar sockerbakelse hädanefter icke borde nyttjas, varken i gästabud eller till så kallad förning, eller mera än ett slags tillåtet vin vid sådana tillfällen framsättas, följaktligen alla andra utländska drycker och likörer, så väl som främmande konfektyr och syltsaker, vara strängeligen förbjudna



• Vielsesattest, 7 Sep. 1845, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige.
Bengt bondeson och dräng i Hosaby och Berta piga i Hosaby 24 år.

Bertas Fader närvarande medgifver äktenskapet och intygar att slägtskapshinder ej förefinnes.



• husforhör, 1846-1896, Hosaby, Blekinge, Sverige.
I husforhör 1846 bor de sammen med Bertha´s forældre Torper Ola Pehrson och Hustru Anna Olasdotter samt hendes søskende Ola och Hannah i No 65.

Udfra Anna er der skrevet Mort. 29-3-44

Man kan også se deres dåbsdag samt at de flytter senere.

och i 1851 ses de stadigvæk i No 65 . dog uden Anna som jo er død og Hannah ses flyttet til No 53 og senere igen til Hörby.

I 1862 er de stadigvæk at se i no 65 dennegang med deres 4 børn, barnet Nils er dog noteret som † ligesom Berthas far Ola.
Der er også flere oplysninger i husforhöret - men da det er korte bogstavs kombinationer og tal og jeg endnu ikke ved hvad disse betyder, har jeg ikke skrevet det ned.


Bengt og Berta´s Vielse ses samt 2 første børn Pär og Anna ses også i dette Husforhör.



• husforhör, 1851-1862, Hosaby No 65, Blekinge, Sverige.


punkttegn  Ægteskabsnotater:


Se SE/LLA/13269 Mjällby AIIa:1 (1897-1911) Bild 210 / sid 199



Indholdsfortegnelse | Efternavne | Navneliste

Denne hjemmeside blev lavet 24 Apr. 2016 med Legacy 7.5 fra Millennia