678 st nya stenhuggar som julklapp!

På självaste julafton har projektledare Kerstin Carlsson lagt till 678 st nya stenhuggare till Stenhuggarregistret. Nu finns det totalt 4 198 stenhuggare och
21599 st personer i registret.

OBS! På grund av det arbetssätt som stenhuggarregistret för närvarande hanteras på kommer id-numrena på personerna i registret att ändras vid varje uppdatering. Detta betyder att om du har länkat eller sparat id-nummer i din forskning bryts dessa länkar. 

Registret uppdaterat julafton 2013


889 st nya stenhuggare till Nässelfrossan!

Då årets tema för Nässelfrossan är "Över stock och sten" tyckte vi det var lämpligt att koncentrera oss på stenhuggarna och deras familjer i Listers härad. Kerstin Carlsson, som ansvarar för Stenhuggarregistret, berättar att antalet nya stenhuggare är 889 st, det finns 3 520 st stenhuggare med familjer inalles 19 692 personer. Den nya uppdateringen är från Listers härad ( det finns även några nyheter bland Bräkne härads stenhuggare).

OBS! På grund av det arbetssätt som stenhuggarregistret för närvarande hanteras på kommer id-numrena på personerna i registret att ändras vid varje uppdatering. Detta betyder att om du har länkat eller sparat id-nummer i din forskning bryts dessa länkar.

Registret uppdaterat 2012-06-30


257 st nya stenhuggare har tagit plats!
En ny uppdatering har gjorts och nu finns det 2 631 stenhuggare med familjer som ger in alles 14 782 poster och det finns plats för fler namn, ändringar och kompletteringar. Har du uppgifter om stenhuggare eller deras familjer som saknas hos oss, eller hittar du fel och har rättningar?

OBS! På grund av det arbetssätt som stenhuggarregistret för närvarande hanteras på kommer id-numrena på personerna i registret att ändras vid varje uppdatering. Detta betyder att om du har länkat eller sparat id-nummer i din forskning bryts dessa länkar.

Tveka inte att höra av dig till oss. Projektledare Kerstin Carlsson tar emot nya uppgifter och sammanställer dessa för framtida uppdateringar. Använd gärna den nya rapportfunktionen (se bild) eller skicka e-post till stenhuggare@blekingesf.se


Registret uppdaterat 2011-10-23


Vad är stenbunden sidd?

En av våra medlemmar ställde följande fråga:
"I de historiska kartornas ägobeskrivningar förekommer ordet sidd, tex stenbunden sidd, som beskrivning av marken. Jag har sökt men ej funnit någon förklaring till detta ord."

Vi tog kontakt med SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) och fick nedanstående svar från Sten-Anders Smeds statsgeolog, fil.dr:

"Vid googling efter "stenbunden sidd" hittade jag ett biologiskt examensarbete från högskolan i Kristianstad där uttrycket förekommer i tabeller hämtade från ett laga skifte från 1834-1835 (Laga skiftes karta. Kyrkhult.) Eftersom ordet sidländ backe även förekommer i tabellen, finns en viss sannolikhet att uttrycket sidd helt enkelt är en förkortning för sidländ(backe). Helt enkelt lantmätarslang från 1800-talet."



Anor från 1700-talet
Granitbearbetningen i Blekinge har anor från 1700-talet då den var känd som mycket högt utvecklad i Karlskrona, där man använde granit och gnejs till byggandet av befästningarna och varvet. Detta var unikt då man i resten av Sverige inte använde sig av dessa hårda bergarter.

Kustgnejs © Sveriges geologiska undersökning
Blekinges landskapssten - Kustgnejs.

Kustgnejs – Blekinges landskapssten
Blekinges landskapssten är kustgnejsen. Den är gnejsig, som betyder "randig" i vitt och grått, och består i huvudsak av kvarts och fältspat med inslag av biotit (en glimmer). Den kallas kustgnejs för att den uppträder nära kusten. Den är vanligast förekommande i västra Blekinge. Idag används kustgnejsen som råvara för makadam.

Gat- och kantsten
Att gatstenstillverkningens vagga stod i Blekinge berodde på vår närhet till havet för sjötransporter och lättillgängligheten av granit. Under dessa år bröts det sten på ca 1 300 större eller mindre stenbrott i Blekinge. Spåren av dessa är många vattenfyllda stenbrott och högar av skrotsten runt om i naturen.

När det rådde "stenfeber" i Blekinge, lyckades de skickliga stenhuggarna tukta den vrånga gnejsen till regelbundna block. Då var närmare 4 000 personer sysselsatta med att hugga sten i över tusen blekingska stenbrott. Tyskland var i stort behov av gatsten och detta bidrog till att de större stenbrotten växte fram.

Wolffen startade stenhuggeri
En pionjär var Franz Herrman Wolff (1826-1886), tysk fortifikationsingenjör, som 1856 öppnade sitt första stenhuggeri i Åryds socken, på öarna Dragsö och Tjärö utanför Karlshamn samt på Eriksbergs gård. Det han mest förknippas med är dock den verksamhet som han startade 1862 på ön Tjurkö i Karlskrona skärgård.

Wolffs lät inkalla många utländska arbetare för att lära svenskarna att hugga sten och även svenska stenhuggare sändes till Tyskland för att arbeta vid stora hamn- och kanalbyggen. Än idag lever de utländska stenhuggarefternamnen kvar såsom exempelvis Mazetti, Giorgio och Bizzozero.

En annan företagare, som är känd inom den blekingska stenindustrin var A K Fernström som kom från den danska ön Bornholm.

Livligt arbetsutbyte
Inom länet var det ett livligt utbyte av arbetskraft mellan de olika stendistrikten. Dessutom reste man till Bohuslän, Bornholm, sydöstra Norge och Tyskland när arbetstillgången försämrades i Blekinge.

Blekinges stenhuggarepok varade mellan 1860-1930. Den gav exportinkomster och försörjning åt ett stort antal människor, när jordbruksnäringen inte kunde försörja den ökande befolkningen.

Stenhuggeriet var mycket dammalstrande och lungsjukdomarna tuberkulos och silikos (stendammslunga) var vanliga. Även ögonskador p.g.a. kringflygande stenflis och flitter hörde till vardagen.

På 30-talet när stenindustrin sjöng på sista versen blev stenhuggarnas framtida försörjning en angelägenhet för staten. I Karlskrona startades en yrkesskola i början av 30-talet och där fick de arbetslösa stenhuggarna lära sig andra yrken.


Saknar du något på denna sidan?
Hör av dig till webbredaktor@blekingesf.se

Katalogskydd
Innehållet i Stenhuggarregistret skyddas av katalogskyddet enligt §49 i Upphovsrättslagen¹. Enskilda uppgifter får gärna publiceras och användas för forumdiskussioner eller egen forskning så länge källa anges.

Skyddet innebär att det är förbjudet att kopiera eller använda en större mängd information ur databasen och göra det tillgängligt för allmänheten utan upphovsmannens tillstånd.

¹notisum.sesv.wikipedia.org

Böcker om stenhuggare
Lämna gärna tips på böcker med stenhuggare som tema till webbredaktor@blekingesf.se

De flyendes eldar
av Sven Edvin Salje (1950)  Mer info

Sprickorna i fars händer
av Arne Lundgren (2006) Mer info

Från Stenens och Jordkulornas rike
av Sven A Svensson (1989) Mer info

Stenhuggarliv - av historien lär vi för framtiden
av Karl-Eric Carlsson (1993) Mer info

Stenhuggarminnen
av Mats Rehnberg (1973) Mer info



Den sökbara versionen av Stenhuggarregistret sjösattes på Julafton 2010. Senaste uppdatering 2011-10-23 med deluppdatering 2012-06-30 i samband med Nässelfrossan.