Centrala Soldatregistret firar 40 år!

Det var en höstdag den 21 oktober 1983 som Björn Lippold öppnade dörrarna och gick in på sitt
nya arbete på Stifts- och Landsbiblioteket i Skara. Han visades runt av sin nya chef dåvarande
länsbibliotekarien Arne Sträng. Han fick sin plats och uppdraget att inventera de indelta soldaterna
som tjänstgjort i det Yngre Indelningsverket 1682–1901.
Arne Sträng sa: – Du får 6 månader på dig, längre räcker inte pengarna!
Vid skrivande stund den 22 augusti 2023 pågår arbetet fortfarande och vi kan konstatera att vi i år
fyller 40 år! Vi lägger dagligen in nya soldater och uppgifter i registret som idag omfattar omkring
en halv miljon indelta soldater. Uppdateringen för 2023 är också gjord med en ny sökdatabas på
internet.
Första tankarna kring att inventera de indelta soldaterna fanns redan 1981 i Skövde. Det var en major
vid namn Lennart Larsson i Skövde som då ville göra en inventering av alla soldattorp som tillhört de
indelta. En hel del, eller snarare resterna av dem, fanns ju fortfarande kvar runt omkring i Skaraborg.
Det diskuterades redan då om man inte även skulle sätta gubbarna och gummorna (soldathustrur) i
torpen för en komplett inventering av hela indelningsverket och livet runtomkring.
Diskussionerna kring detta nådde dåvarande länsbibliotekarien Arne Sträng på Stifts- och
Landsbiblioteket i Skara. Han kontaktade Björn Lippold som var en van släktforskare, och som vid den
här tiden hade ägnat sig åt släktforskning i 15 år. Han hade även startat upp flera föreningar i ämnet.
Björn fick uppdraget att i det nystartade projektet inventera de omkring 50 000 soldaterna och annat
”löst folk”.
Arne sa – Du får 6 månader på dig, längre räcker inte pengarna.
Björn tyckte att det var en stor utmaning att ta sig an projektet på heltid. Som barn hade han fått
höra ”di gamle berätta” när han träffade sin släkting soldaten Ture Ferdinand Stackell, och tidigt
förstod han deras framträdande roll i det gamla samhället. I släkten fanns flera generationer av
gamla soldater. Men Björn började metodiskt och tog ganska snart fram omkring 40 fält som skulle
fyllas i vid inventering av soldaterna.
När han tog fram dessa fält hade han bra koll på Claes Lorentz Grills bok ”Statistiskt
sammandrag af svenska indelningsverket” från 1855. Härifrån hämtade han grunden för dessa fält
avseende beteckningarna för torp, regemente, kompani och rote. Han tog också fram vårt unika
aktnummer eller ”personnummer” på soldaterna. Ett finurligt nummer som Björn konstruerade för
att hålla lite bättre koll på soldaterna i registret. Ett exempel på detta är en kär släkting till Björn, Ture
Ferdinand Stackell. Så här ser ett aktnummer ur för kavalleriregementena:
VG-05-0117-1899:
VG = Västgöta Regemente
05 = Kåkind Kompaniets nummer
0117 = Rotens nummer i kompaniet i de􀆩a fall Borrebäck
1899 = Antagningsår d v s året då soldaten antogs som soldat
När fälten och strukturen väl var klarlagd började tog inventeringen i snabb fart! Björn såg till att
tidigt börja synas i media och vara ute och föreläsa i ämnet. Han gick ut till släktforskare runt om i
landet och bad om uppgifter från alla som hade stött på soldater i sin släktforskning. Intresset var
mycket stort från många fritidsforskare då det militära materialet var mycket lite utnyttjat elleranvänt i undantagsfall. Till en början så var all inventering analog, men Björn såg att det där med
datorer var på frammarsch och förberedde materialet så att det enkelt skulle kunna digitaliseras.
Han upptäckte att liknande inventeringar av det han påbörjat i Skaraborg också pågick i andra delar
av Sverige. Detta ledde i sin tur fram till att inventeringen i Skaraborg 1988 utsågs till att bli ett
centralt soldatregister för hela landet av Erik Norberg. Den mall som var upprättad i Skaraborg följdes
snart av de övriga register som var igång. De nya registren som startades erbjöds också att
ansluta sig frivilligt om de följde den mallen. Anslutningsgraden var mycket hög och man kunde inom
kort ha ett register som svepte över hela landet. Totalt växte verksamheten till att innefatta 23
register i alla län. Registret blev ganska snart digitalt och i början på 2000-talet gavs det ut 2 CD
skivor med registret.
Sedan 2003 har allmänheten möjlighet att söka i registret på Internet, om dock i begränsad
omfattning. Den information som ligger ute om soldaten är endast tillräckligt för att man ska finna
rätt soldat, vilket har överenskommit med de lokala registren. När du väl finner honom i vår
sökdatabas ber vi dig att ta en kopia på aktnumret och höra av dig till det register som ansvarar för
soldaten, var på du får en soldatakt och torpakt mot en frivillig eller symbolisk summa.
Centrala Soldatregistret idag
Björn Lippold drev framgångsrikt registret fram till sin bortgång år 2020. Då hade han varit
huvudpersonen för registret i hela 37 år och firade dessutom omkring 60 år som släktforskare. Han
fick genom åren motta en rad priser och mycket uppskattning för sin inventering, bland annat
Nordiska Museets kungliga medalj för ”Hembygdsvårdande gärning”. Runt 2010 såg han till att det
bildades en styrelse bakom honom som hjälpte till med finansiering och allehanda frågor. Det finns
även 11 lokala register kvar som gör ett stort arbete runt om i landet med sina egna län/regementen.
De använder det gemensamma registerprogrammet och dessa knektar finns också sökbara på
centrala soldatregistrets webbplats www.soldatreg.se. De släktforskarföreningar och privatpersoner
som ansvarar för ett eller flera register, svarar på frågor som rör just deras register. Därutöver
bedriver Centrala Soldatregistret egen forskning med hjälp av medlemmar i styrelsen och grupper
runt om denna.
På www.soldatreg.se kan du se samtliga register uppräknade. Utöver detta kan du som släktforskare
förkovra dig mer i vår spännande historia samt ta del av matnyttiga artiklar för att ta din
släktforskning vidare om soldaten. Du finner även dokument om du vill hjälpa till att komplettera
Soldatregistret med dina soldatsläktingar du forskat på. Självfallet hittar du här också sökdatabasen
som genom åren haft ett genomsnitt på 1 miljon sökningar per år. 2022 slogs alla tidigare rekord då
sökningarna gick upp till hisnande 1.7 miljoner.
Uppdatering 2023
Som traditionen bjuder har även Soldatregistret inför förbundets årliga släktforskardagar i augusti
uppdaterat sökdatabasen på internet. Det totala antalet soldater uppgår nu till 456 941 poster. Vid
årets uppdatering har mycket hänt för att ge ett urval på detta så har: Ett stort antal nya soldater i
Sverige registrerats, man har även rensat registret på dubbletter som smugit sig in. Soldatakterna har
blivit fylligare då bland annat hustru, barn och föräldrar har fyllts på.
Vad innehåller Centrala Soldatregistret och vad är det som gör oss unika?
Det Centrala Soldatregistret inventerar manskap ur det Yngre indelningsverket mellan 1682–1901
från antagen soldat upp till Distinktionskorpral.
Vi sammanställer en komplett personakt med vårt aktnummer som grund för den indelta soldaten,
Innehållande information från de militära källorna om honom och vad han var med om under sin
tjänstgöring. Vi placerar honom det soldattorp som han var tilldelad. Vid en eventuell förflyttningunder tjänstgöringen, placeras soldaten i även i det nya torpet – samma soldat kan med andra ord ha
flera akter, beroende på hur många gånger han förflyttades.
Förutom antagning och avskedsdatum så kan information patronymikon, längd, grad och födelseår
finnas med. I vissa fall finns det noteringar i rullorna som visar vad soldaten varit med om under sin
tjänstgöring. Detta kan vara med om, som arbetskommenderingar (t ex vid Göta kanal), sjukdomar
och skador. Inte helt ovanligt är noteringar om soldatens karaktär eller fysik och hälsa.
Det som är unikt för registret är ett det innehåller en sammanställning från flera olika källor, framför
allt från de militära arkiven. Vi kan förse släktforskaren med uppgifter ur källorna som annars kan vara
svåråtkomliga och svårtolkade. Vi följer och dokumenterar den enskilda soldaten, och genom det
avtäcks ett helt regementes öde under tiden för indelningsverket.
I framtiden kommer alla de ca 650 000 knektar som har funnits i det svenska indelningsverket finnas
med. Med hjälp av detta kan kvantitativ forskning också göras.
I registret förtecknas inte de värvade soldaterna som artillerister och inte heller de utskrivna
soldaterna före 1682. Beväringar och värnpliktiga under 1800- och 1900-talet, är också sådana som
inte förekommer i registret. Informationen som förekommer i första hand hämtad från militära källor
och därför kan soldatens ursprung, före rekryteringen saknas.
I arbetet med registreringen ingår också kartläggning av knektarnas torp. Vi noterar var torpet låg, om
det finns kvar och hur det såg ut. Det fanns ca 50 000 soldattorp och det återstår mycket
inventeringsarbete att göra. Endast några få procent av torpen finns kvar idag och är ofta ombyggda
eller flyttade.
Registret kan vara användbart även för militärhistoriker, då det ger en god bild av vad den svenska
armén var med om under krigs- och fredstid. Det kan ge svar på hur förlusterna såg ut under krigen
med sjukdomar, dödskjutningar och skador. Här framträder vilka kompanier och regementen som
råkade mest illa ut under krigsperioderna. Registret möjliggör även framtagning av statistik över
antagningsålder, antal tjänsteår och längden på soldaterna och mycket mer. Digitaliseringen har
möjliggjort olika sammanställningar som berättar om vår militära historia.
Claus Lippold
Henrik Johansson
Genom Styrelsen för Centrala Soldatregistret