På tisdagen var det så dags för säsongens sista släktforskarcafé och temat var bestämt till att vara bouppteckningar. Föredragshållare var Vanja Stjernberg. Ett 20-tal intresserade klev genom dörren till Blekingearkivet och alla skrev in sig i besöksliggaren. Sandra fick sälja en del ur bokhandeln och den populäraste produkten för kvällen var den nyutkomna Sveriges dödbok 7 (förhandsversionen) 1860-2016. Tre nya medlemmar skrevs in.
Vanja berättade hur man hittar bouppteckningarna genom att ha koll på signumet som är FII:a.
Den äldsta bouppteckningen är från 1500-talet och från Malmöområdet. Bouppteckningar i Blekinge finns från 1600-talet och framåt, lite olika beroende på härad. Då bouppteckningar tillhör det juridiska arkivet så sorteras det under häradsrätt och rådhusrätt. I ArkivDigital så kan man skriva in socknens namn och den vägen få fram vilken härads- eller rådhusrätt som är den rätta för just den bouppteckning du söker.
Vanja Stjernberg visar hur en bouppteckningsingress kan se ut.
I de blekingska häradena så finns det bouppteckningsregister, dock inte heltäckande, men de år som bouppteckningsregistren täcker så underlättar det betydligt. I äldre tid så upprättades inte en bouppteckning för alla. I en del fall upprättades fattigbevis vilket motsvarar nutida dödsboanmälan. Fattigbevis upprättade i Stockholm finns filmade, övriga landet är ofilmat.
Bouppteckningarna av äldre snitt är mycket detaljerade. Alla bouppteckningar börjar med en ingress, som är tämligen standardiserad, och nog den del som är mest intressant för en släktforskare då den redogör för hur den avlidnes familj ser ut schematiskt. En kvinna var omyndig tills hon blev änka då och endast då var hon myndig. Förmyndaren var om familjen kom från trakten en släkting, fanns det inte någon lokal släkt så kunde förmyndare vara nämndemän eller andra män med högre position i samhället.
Bouppteckningarna är bra på flera sätt då du med lite tur kan få fram en pappa till ett oäkta barn, det står kanske inte något i födelse- och dopboken vem som var pappa till barnet men när pappan dör så kan det står att pappan betalat fosterlön till en piga, slutsatsen är att pappan nog har ett barn på byn. Ett annat bra användningsområde är att hitta släktingar som emigrerat. Med en del tur kan du få en fullständig adress på dödsbodelägaren som bor i Nordamerika, andra fall är det inte lika lycksamt, det kanske står ”sonen vistas på okänd adress i Nordamerika” och då hjälper inte den bouppteckningen så särskilt.
Det förekom även att bouppteckningar upprättades i Sverige för någon som emigrerat och därmed inte finns med i död- och begravningsboken i Sverige, men dödsbodelägarna finns här så blir bouppteckningen upprättad i Sverige.
Innan vi lämnade arkivet i Bräkne-Hoby så packade vi senaste numret av Släkt-Eken så den är snart i brevlådan hos våra medlemmar som inte har valt att få den som PDF via e-post.
Arne Sörlöv och Jaina Karlsson i full färd med packning av Släkt-Eken.
Från släktforskarföreningen var Suzanne Wernersson, Vanja Stjernberg, Arne Sörlöv, Sandra Eriksson, Jaina Karlsson och Curt Carlsson på plats.
Text & foto: Suzanne Wernersson
Flera häraders bouppteckningsingresser i Blekinge finns avskrivna och går att köpa som CD i vår bokhandel.